...cykla så fort jag bara kan.
Det finns inget som är så härligt att cykla i full fart. På en sträcka som man är van vid.
Ni vet när man pressar på, utmanar att växla mindre och göra det ännu snabbare denna gång.
Minns färsta dagen jag cyklade till stallet och var tvungen att gå i de tuffa backarna, numera utmanar jag mig med att inte ens växla ned mer än till absolut MAX växel 15/21.
Hade nog slagit tidsrekord idag om jag tagit tid;).
Och det efter en smått ansträngande ridtur (innehållande en jättesnygg "avsittning" mitt på en grusväg) på ett nervknippe till häst *s*. Lite ont i rumpan nu men klarade mig förvånansvärt bra.
Vissa dagar är bara för underbara!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar