Efter en härlig helg är jag nu så behagligt trött i kroppen.
Mitt i all trötthet så känner jag också hur helgen givit en massa energi.
Vad jag gjort? Jo, jag har tränat två pass för den där superba tränaren igen. Han som kan konsten att inspirera och tålmodigt förklara. Och ännu bättre är han på att framföra kritik. Jag tror inte jag träffat många (om några) människor som så lugnt och enkelt kan kritik. Det känns inte som man blir tillrättavisad utan snarare inspirerad att göra rätt.
Efter träningen hänger känslan kvar. Att man var allra bäst på att rida sin häst och är lika glad som om man just lärt den piaff i stället för arbetat på grundläggande lyhördhet. Idag var det underbart härligt och stort att sitta och försöka hålla ihop den än så länge ganska obalanserade galoppen. Mer än vanligt var ridning mitt liv, min glädje och min energikälla.
Idag var E inte bara en vanlig guling, han skimrade nämligen av guld i åtminstone mina ögon.
Ser gärna världen genom kameran, förälskad i hästar och arbetar med planering inom tågtrafik.
3 kommentarer:
Ja, i dag glittrade det verkligen om er båda.
I slutet såg E. så härligt nöjd ut och du hade ett saligt leende på läpparna.
Helt enkelt underbart att se er två så härligt samspelta.
Jag misstänker att din tränare på allvar överväger att sluta med dom "bruna" och börja med dom "gula" i stället. *ler*
Vad underbart att läsa!
Jätte härligt :-D
/Kattis
Det var kul att se er, det händer ju saker för varje gång. Bengall: Fördelen med S är att han inte bryr sig om varken ras eller nivå, bara man vill lära sig, så han lär inte överge någon hästtyp ;) (Hoppas jag)
Skicka en kommentar