Fullbokad men härlig helg!

När morgonen grydde tidigt i lördags morgon pep makens mobil.
De som skulle lämna sin bil till oss innan flyget hade låst in bilen i sitt eget garage av misstag, tog sin andra bil och var nu försenade. Vi möter er på flygplatsen sa jag, insåg att det inte gick någon buss fort nog och hoppade i kläder och sprang ned och startade moppen. Kallt, kallt var det men vi mötte dem och de hann med sitt flyg.

Maken tog deras bil medan jag fick ännu en kall mopperesa. Nu var man fullt vaken och redo för dagens intensiva uppgifter. C och M for och hämtade flyttsläp som vi kvickt lastade fullt. Det blev tre vändor till huset och sedan han de dessutom hämta det lass som vi magasinerat hos Markus far.
Medan de hämtade det så städade vi andra en hel del av den gamla lägenheten, så skönt att vi hann med så mycket ändå. Så härligt att vi har ett gult litet hus nu, jag vill verkligen inte lämna det på morgonen utan vill vara hemma och ställa i ordning hela tiden.

Även söndagen startade tidigt. Det var ju tävlingsdag! Jag och E skulle båda delta i vårt livs första dressyrtävling. Riktigt nervös var jag vilket  E naturligtvis märkte och för ovanlighetens skull bråkade ganska ordentligt vid lastningen, ganska snart insåg jag att detta klarar inte jag och medryttaren själva utan jag ringde maken som gjorde en akututryckning och körde till stallet på 10 min och var lasthjälp.

Väl på plats skrittade jag fram en ganska stirrig häst och var glad att vi var i så pass god tid eftersom han sakta lugnade sig så att när det var dags för ordentlig framridning var han relativt lugn med spänd.
När jag äntligen fick starta kom ytterligare en våg av nervositet som jag försökte slå bort och trots att det kändes spänt och ansträngt nådde vi ändå flera poäng över vårt mål och vann ett så kallat clear round-pris.

Nu drog sakta regnet allt närmare medan de övriga ryttarna startade i dressyrmomentet. Jag bestämde mig snabbt för att lasta Eikar och sedan göra den funktionärsupgift som ingick innan vi körde hem Eikar. Sedan återkom vi för att fotografera lite hoppekipage och vänta på prisutdelning. Det blev ett par timmar som kändes väldigt långa, då regnet drog in i ojämna attacker och kylde ned oss ordentligt. En häst gick omkull strax efter en landning på framhoppningen och alla höll andan i väntan på att få se att ekipaget inte skadats. De klarade sig till synes med ett skrapsår på hästens mule och lite blåmärken på ryttaren. De startade sedan i sin klass som planerat och det var skönt att se.
Mellan regnskurarna försökte jag ta några bilder på alla ekipage som trotsade regnet och hoppade fina rundor och hoppas hinna gå igenom dem så ni får se alla fina ekipage inom ett några dagar.