Det var dags för dem att för första gången delta i http://www.turbostarinternational.com/nyheter.htm
Hennes häst och ödet ville dock annorlunda.
Från att ha accepterat att lastas och åka i "lådan" tidigare så bestämde han sig plötsligt för att lådan var livsfarlig. Han backade först ur snabbare än vi fick in honom och visade sitt sedan rätta arabblod och gav sig sjutton på att inte gå in alls.
Vi provade både det ena och det tredje medan modet sjönk. Solen gassade men vi vägrade precis som den envisa lilla hästen att ge upp. Stallkompisarna kom med peppning och glada tillrop. Vi vägrade ge upp även om vi insåg att chanserna att komma iväg stadigt minskade.
Han gjorde skäl för sitt arabblod och visade oss hur en arab på tå kan se ut:
Många timmar, lite solsveda, ett antal kylda colaburkar och en massa lirkande senare så gick han slutligen på. Då var det inte längre någon mening att åka men det var en stor seger. Mest trägen vinner! Vi vann, vi vann.
Så idag, när ändå släpet var bokat och fanns på plats hade vi bestämt oss för att lasta igen. Jag började uppladdningen med att leta rätt på några lyckoklöver, jag hittade faktiskt fyra stycken. Här är ett av dem:
Idag hade den stora skräcken lagt sig och han briljerade med att efter bara lite lockande i princip lasta sig själv. En gång gick han in igen innan han ens gått hela vägen ut. Vi blev så förvånade att vi knappt han med. Då tittade han lite på oss, precis som om han ville säga; Ni hade väl ändå tänkt be mig gå in igen va?
Sedan passade vi också på att ta några bilder på "den ädle" i sin showgrimma:
Eftersom det gick så bra fanns det också lite tid att lasta min gule vän, som inte helelr tycker det där med att åka i lådan är helt okej. Vi provade att ställa in transporten så att det fanns betydligt mer plats för min kralliga häst. Det fungerade! Han var mycket lugnare när vi åkte en liten tur, så nu är nästa steg att träna och åka mera. Förhoppningen är att det går lika bra då.
Den oväntat lugna eftermiddagen jag sedan fick när lastningen var färdig tillbringade jag i trädgården:
Fint ogräs, vi har gott om det.
Klematisens första blomma
Någon som vet vad dessa två kan vara för blommor?
4 kommentarer:
Tänk att ordspråket "inget ont som inte har något gott med sig " ofta stämmer. Hade inte den lilla envisa araben envisats med att inte gå in hade det kanske dröjt ännu längre innan du testat att lasta Eikar brett. Samma sak med dina och Eikars transportproblem. Hade inte det hänt hade nog inte Stefan kommit igång att rida Carrix för Svante. Det är ju inte så att man önskar att lastproblemen skulle hänt men det är ju bra att de fört någotr bra med sig i alla fall,
Helt rätt inställning.
Det är itne utan att jag måste hålla med!
Hahaha ja du, vad säger man om min lille arabherre...åsna? :D
Men som sagt, trots en hel del förlorade pengar och upplevelsen vi missade i Strängnäs så var helgen produktiv ;)
Kram till en god vän :)
/C
Ja, kanske är lite åsneblod i honom trots allt, långt bak.. ;)
Skicka en kommentar