Att vilja mycket! (Hästinlägg)

Både jag och min härliga häst vill oftast mycket, väldigt mycket.
Den här veckan har denna järnvilja gett oss både underbara upplevelser och lite överladdning.

Det började i måndags med den härligaste träningen på länge, kanske på sitt sätt även den bästa vi ridit någonsin.
Efter lite uppvärmning så kände jag att han började arbeta riktigt fint, lugnt och i precis rätt takt. En tanke for genom huvudet; Om han ska vara såhär trevlig får jag anstränga mig ytterligare lite till.
Det resulterade i att jag efter en liten stund satt och finåkte på en trevlig häst som var bekväm som om det vore en fin sportbil!

Igår red vi en mysig men överladdad uterritt. Ett och anant bocksprång blev det också då han var riktigt vårpigg, jag fick sänka min ambition att träna på samlade galopper till att han efter lite övertalning skulle vara lyhörd för broms och inte gå på som ett ånglok.

Idag började jag med att stega dressyrprogrammet vi just nu arbetar med tills jag var säker på alla vägarna. Efter det infann sig nog en viss andel tävlingsnerver vilket ledde till att det under det ganska långa ridpasset växlade mellan att han nästan var sportbilsbekväm och lite frustrerat spänd.

Summan av det hela är positiv, jag kunde (äntligen) även de luriga delarna av programmet, han gick överlag bra men blev överladdad och stark när han blev trött. Nu suger vi i oss det och laddar om med lite mer lagom prestationsvilja.