Ja, klädd så sitter jag och försöker övertala kanin om att självmant komma fram till mig. Han är fortarande ganska reserverad. Han hoppar nyfiket fram ibland, men vänder lika kvickt om jag verkar farlig. Nyfiken men försiktig är nog rätt beskrivning. Hade hoppats på att han skulle vara lite mer tam nu. Hålla honom går fint men jag målet är ju att han själv ska komma och kelandet blir lite mer på kanins villkor.
Varför denna klädsel? Jo, efter att jobbat, hämtat bilen full med halm (strö till Viggo och extratugg åt Eikar), stallsysslor, ett misslyckat försök att rida och en dusch så kände jag absolut inte för att ta på mig något annat än pyjamas.
Det misslyckade ridförsöket var nog dagens drygaste. Trots att det bara fanns dryga centimetern med slaskig snö kvar på banan så lyckades det ändå packa sig till rejäla hårda isstyltor.
Nu blir det snart mat och sen marsch i säng, klockan ringer innan det ens blivit morgon.
Ps. Nej jag är ännu inte bombsäker på att det är en kille, men å andra sidan har jag inte kollat det så noga på ett tag, det lär märkas om några veckor oavsett Ds.
Ser gärna världen genom kameran, förälskad i hästar och arbetar med planering inom tågtrafik.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar