Mer om den inspirerande gårdagen.

Gårdagen innebar som sagt ett besök hos tränaren som brukar komma till vårat stall.
Upprinnelsen till besöket var erbjudandet jag fått att få komma och prova att rida hennes vackra nordsvenska brukshäst. När vi ändå var där tyckte hon absolut att vi skulle passa på att grilla lite.

Jag har sedan länge förstått att E är väldigt väldresserad. Varje gång jag ser min tränare arbeta honom så ser jag också ett vackert samspel. En så total förståelse mellan ryttare och häst är vackert och så känslofyllt att det nästan gör mig närapå gråtfärdig.

Inför besöket kände jag mig nästan som när jag var yngre och väntade in veckans ridlektion. En slags spänd förväntan kantad av en viss nervositet. Tänk om jag inte kom överens med den nya hästen alls.

Väl på E:s rygg kändes det helt tryggt men också väldigt vilset. Inte kändes det bättre av att jag hade större delen av stallkompisarnas ögon på mig heller. Jag har så svårt att koppla bort andra och vad de kan ha för åsikter om min ridning. Det var en helt ny upplevelse att kombinera den bestämda ridning jag är van vid med lätta hjälper.  De gånger jag försökte sätta mig tillrätta i sadeln svarade E direkt med en ökning. En mycket nyttig lektion i hur sitsen påverkar hästen och i att sitta stilla.

Att dessutom få prova på en levad eller försöka rida fram en piaff var liksom pricken över i:et. Piaffen fick jag inte riktigt till, för det behöver jag träna upp snabbheten i mina fingrar.

Efteråt fortsatte vi med grillning och mysigt prat.  När skymningen kom krypande över oss satte jag mig på moton och körde hemåt. Det var en perfekt avslutning på kvällen. Vackra uppländska slätter, nedåtgående sol och tomma landsvägar.

Naturligtvis tog jag alldeles för många bilder:

A värmer upp E och showar lite

Jag känner mig för..

Denna bild förklarar känslan

Lite instruktioner..

Så går det ganska bra ..

Häftig känsla!!

Hela publiken

L fick också prova

Hella

Rådisen ville också vara med på partyt

Sista biten hem var det bara månen, moton och jag..

Tack medfotograf C. Ankartjärn för hjälpen att ta fina foton på mig, E och A.