Ja, det var det bästa ord jag kom på.
Vad jag försöker beskriva? Min nuvarnade sinnesstämning, eller kanske snarare bristen på en sådan. Temperament har jag ju som bekant alltid, det här känns dock lite annorlunda än det jag är van vid.
Det har under dagen varit en allmänt växlande stämning, mellan att känna mig svagt pressad, ledsen, lite hopplös och sedan glad. Egentligen borde jag antagligen bara luta mig tillbaka och sluta syna det i sömmarna just nu, men det mal och mal i huvudet.
Om det inte vore för att jag är ledig och har haft några lugna dagar så skulle jag bara avfärda det som stress. Det borde jag säkert göra nu också, men jag hade velat komma på lite mer VAD det är som stressar mig. När man vet vad som påverkar brukar det vara lättare att förhålla sig till hela situationen och antingen klara av något som gör att stressen lättar eller bestämma sig för att inte stressa över något man ändå inte kan påverka.
Det irriterar mig att en sådan här känsla dyker upp när det ändå är lugnare än på länge, jag tycker inte om att känna att balansen är lite skev och inte veta hur jag rätar upp det.
Knepiga känsla, ge dig nu!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar