Nu har det regnat dagar i sträck. Det känns ju för det flesta ganska negativt, men häromdagen träffades jag av tanken hur härligt det är med regndroppar i ansiktet. En mjuk härlig känsla precis när dropparna mjukt träffar min hud. Ljudet av ett fallande regn är också mysigt och på sätt och vis lugnande.
Egentligen tycker jag alltså om regnet i sig, men jag uppskattar inte vätan det för med sig och hur nedkyld jag blir jag är ute i det ett tag. Inte heller den slafsiga leran som blir i hästhagar, skog och mark, den kan jag inte se något positivt med.
Igår red jag lektion ute i strilande regn. Som vanligt när jag är fokuserad och håller mig igång så jag inte kyls ned märker jag inte av det mer än på strilandet och att marken blir blötare och blötare. Efteråt var jag glad att jag hade min varma overall att hoppa in i när det var dags att sätta sig på moton och åka hem.
En mycket bra lektion var det även om hjärnan så gott som slog knut på sig själv i försöken att få grepp om en knepig övning. Till slut gick det i alla fall bra med hjälp av min härliga lugna tränare och en mycket samarbetsvillig häst som verkligen kämpade för att lyckas med bakdelsvändningar.
Yrseln verkar också sakta vara på tillbakagång, nu kan jag vara symptomfri flera timmar åt gången och den verkar vara där mest under förmiddagarna.
Ser gärna världen genom kameran, förälskad i hästar och arbetar med planering inom tågtrafik.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar