Jag klev nedför trappen och tände hela nedervåningens lampor, matade de nyvakna djuren och strax var det dags att starta resan till arbetet.
Väl där så möttes jag av en mer utmanande dag än på länge. Den satte verkligen prov på min problemlösarförmåga. Genom att dela upp de ogreppbara problemen i småbitar löste jag en del i taget.
Efter lunch och med två timmar kvar att arbeta var jag nöjd med min insats men det började kännas att det varit intensivt. Det som återstod tog längre tid att lösa och jag fick verkligen tänka efter så jag inte gjorde något misstag.
När arbetspasset var slut och resan via hemmet till stallet möttes en värmande sol, en mild luft och ordentlig dagsmeja. Det formligen forsade vatten från stallbyggnadernas mörka tak. När detta följdes av att min häst glatt kom galopperande när jag hämtade honom i hagen började dagen kännas riktigt bra.
Det blev en härlig lugn tur i vintrig skog under vilken solens mjuka strålar silade ned mellan träden och värmde både min kropp och mitt sinne.
Detta mjuka och vackra ljus fick allt att anta en guldröd ton. Vi delade ett ögonblick med ett vackert rådjur och ett annat med en lycklig fågel. Naturen har en helande kraft...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar