Lång och tröttsam resdag.

Ja, semestern började väl inte på det allra bästa sättet.

Fram till Heathrow gick allt smidigt, men sedan började en riktigt tuff resdag.

Först fick vi veta att det skulle dröja något innan vi lyfte då de behövde åtgärda ett mindre fel på planets luftkonditionering, men alla skulle stanna kvar ombord. Utan luftkonditionering blev planet bara varmare och varmare. Först efter nästan två timmar öppnade de dörrarna för att släppa in mer luft. Och när de då kände hur kal uteluften kändes, insåg de nog att vi inte borde vara kvar ombord. Hur varmt det var innan vi väl kom av vågar jag inte ens gissa.

Sedan följde ytterligare tre timmars väntan innan de fick ordning på luftkonditioneringen. Över fem timmar försenat lyfte planet slutligen. Flygningen gick bra men väl framme möttes vi av ett sälla skådat kaos på L.A.s flygplats. Eller ja, det kanske alltid är så, men det kändes stressat och forcerat allting. Trötta, varma och lite lagom gnälliga försökte vi hitta bussen till hyrbilsbolaget vi reserverat en bil hos efter mycket letande kom vi rätt. Väl där hade de problem med våra kreditkort och påstod att de inte var giltiga för bulythyrningen. Allmänt grinigt var det från bolagets sida kändes det som. Nu blev vi lite nervösa, skulle inte korten funka alls?

En kvart senare visste vi att de fungerar på Burger King i alla fall och en timme efter det hade vi traskat till nästa bolag och hyrt en annan bil. Som kostade lite mer än dubbelt så mycket tyvärr.
Nu var det ut i trafiken som kändes relativt intensiv för att ändå vara mitt på natten. Efter rätt många felkörningar och två stopp för att fråga om vägen kom vi slutligen fram. Så efter dryga 30 timmar på resande fot och med en hel del strul ligger vi äntligen i en säng. Markus sover redan och det ska jag också göra nu.

God natt!