onsdag, oktober 27, 2010

Välkommen Viggo!

Vi har fått en ny familjemedlem. Jag fick för någon vecka sedan veta att min syster ville bli av med sin ute-kaninbur. Jag tyckte inte en så fin bur skulle få glida mig ur händerna då hon skulle ge bort den. Tanke blev handling och i snögloppet som var i lördags körde vi hem till henne och hämtade buren.Efter lite spanande både på blocket och i en djuraffär jag fått ett bra intryck av tidigare blev så en liten kaninunge på 2 månader min. Det är troligtvis en hane men de ville inte garantera könet då det kan vara ganska svårt att se på så små. Igår välkomnade vi lilla Viggo (Eller Viggy) in i vår familj.
Viggo verkar vara en käck liten kanin som tar det mesta med ro. Efter en timme så åt han sin pellets och idag såg jag redan tendenser till små glädjeskutt i buren. När han var ute och hoppade en sväng hade han däremot lite fult sjå med att hålla koll på oss.

torsdag, oktober 21, 2010

Sista dagen

Hur mycket man än försöker glömma det så kommer den, dagen då det är dags att åka hem.
Eftersom vår önskan var att njuta av sol och värme i någon form av utomhusaktivitet innan kvällens hemresa så bestämde vi oss för ett besök på Phoenix zoo.Redan när vi närmade oss entrén blev jag glatt överraskad. I en damm framför denna simmade nämligen ett stort antal individer av olika sorters vattensköldpaddor som alltså levde "vilt" där. Efter det kände jag mig en stund lika exalterad som man gjorde som litet barn på väg till zoo.

Sedan fortsatte vi in till ett mycket brett och trevligt zoo, där vi såg alla tänkbara arter, inklusive ett stort antal fåglar, ekorrar och ödlor som levde vilt bland buskar och stenar längs gångvägarna i parken.
Söta zebror 

 Lekfulla präriehundar
 Imponerande stora och vackra örnar på nära håll
 Slöa grisar
Ståtlig strutsherre 

 Pigga snabba ödlor
 Tama giraffer
 Pete med aktningsvärd ålder och storlek
Vackra fåglar 

Det var en mycket skön dag och ett härligt avslut på besöket i denna fantastiska stat. Jag har funnit ett semesterparadis.

söndag, oktober 17, 2010

Farm market

Efter att ha gjort den ett par timmar långa bilresan norrut från Phoenix anlände vi till dagens första mål, Peeples Valley, en liten by som ligger precis vid West farm som vi tidigare besökt. Där pågick en liten farm market. Där mötte vi upp M:s bror och hans familj, och familjen från West farm för en underbart god pic-nic lunch. Sedan följde några uppvisningar och tävlingar. Pajätartävling, egg race och lassokastning, allt under strålande sol. Efter en härlig dag vände vi trötta hem till M:s bror där jag somnade som en stock direkt efter middagen.


När man åkernorrut klättrar vägen upp för bergen och utsikten är fantastisk

Lunchkonversation

Egg-race

Morgan-mustang korsning

lördag, oktober 16, 2010

Mills mall

Gårdagen tillbringades i ett riktigt amerikanske köpcenter. Det tog verkligen hela dagen och då var det bara en bråkdel av affärerna vi var inne i och ännu färre som vi handlade i. Naturligtvis tillbringades också några timmar i arkadhallen. Man kan inte besäka ett amerikanske köpcenter utan att spela arkader ju.
det finns en mängd roliga småspel där man får "tickets" vilka man sedan löser in till presenter innan man går hem. Vi hade tur och lyckades bra i spelen varför vi fick ihop imponerande 2800 tickets! Gissa om jag jublade när jag fick en jackpot av 1000 tickets på ett spel. Ticketsen löstes in till presenter både mig och Markus brorsbarn. Förutom Ticket-machines är favoritspelet Derby owners club ´där man tränar och tävlar sin kapplöpningshäst (ja, jag har bara hästar i huvudet). Därför var jag naturligtvis tvungen att slå till när jag såg ett häst-monopol.







Lunchen åts i en imiterad regnskog på Rainforest café en matkedja vars inredning imponerade redan vid vårt förra USA-besök.


Idag åker vi vidare norrut för att tillbringa lite tid med Markus bror och hans familj. Vi har redan varit där på en snabbvisit för övernattning. De bodde verkligen vackert och har en utsikt som nästan tar andan ur mig. Själva säger de att det känns lite som att bo på ett "recreation center" som är en plats dit människor kommer för att återhämta sina krafter. Hemma är det väl spa-hotell som verkar ha den rollen.


Ranchliv!

När onsdagsmorgonen grytt vaknade vi på ett hotell i Tucson. En spännande dag låg framför oss. Direkt efter frukost matade vi in adressen jag fått i bilens GPS. Den guidade oss sedan till en ranch just utanför Tucson stad, en ranch som tränar, tävlar och har inackorderingar av en speciell gångartshäst som heter paso fino.

Vi möttes av ranchens mysiga hundar och en av gårdens anställda som visade oss i riktning mot rundcorallen. Vi gick dit och träffade då M som jag pratat med lite genom Bukefalos. Nu följde en spännande rundvandring på ranchen då vi presenterades för gårdens hästar (jag tror det var 24 stycken totalt, 22 paso finos, en hannoveranare och en islandshäst). Därefter fick vi se och lära oss mer om paso finon genom att titta på när M och hennes man tränade varsin häst.
Senare på dagen fick även jag prova först ett välmeriterat lite äldre paso fino sto och senare en av gårdens tävlingshingstar. Det var väldigt annorlunda men också helt fantastiskt kraftfullt och härligt. Det var lugna, känsliga och arbetsvilliga hästar som vida översteg mina förväntningar på paso finon som ras.









Dagen efter var det dags för ett kärt återseende, ett besök på den "cowboyranch" som vi besökte även vid vårt förra besök. När man kommer till familjen som arbetar med att hjälpa till på West fork möts man av ett härligt gäng hundar. Det är ranchens jakthundar som bor hos dem. Här i trakterna måste de emellanåt jaga bland annat pumor eftersom de då de blir för många eller för tama river boskapen.

Väl nere hos hästarna får vi först en lite lektion i westernridning i "the arena" medan K jobbar sin sista unghäst för dagen. När vi känner oss trygga med neckreining, start och stopp kommer K och vi rider ut i hagarna för att hämta hem en liten flock kalvar. Sedan får vi lära oss grunderna i boskapsdrivning. K visar och instruerar. Efter en stund får även jag träna på att skilja ut en kalv från hjorden medan de andra håller koll på att gjorden håller ihop i sitt hörn. Det är svårare än det ser ut att arbeta med kor men också helt fantastiskt. Så fort Buttercup såg boskapen ökade hon takten. Hon blev lite på tårna men lyssnar lydigt på varje liten vink.
Vilken kraft, smidighet och snabbhet quaterhästarna har.









Härliga ranchliv, det finns inte ord nog att beskriva upplevelserna med!

onsdag, oktober 13, 2010

A day in the desert..

Efter att ha vaknat på ett hotell i utkanten av Phoenix satte vi oss i bilen för färd mot Tucson.
Redan efter en liten bit kände jag hur värmen var välgörande för mina stela muskler, axlarna brukar vara det första som klagar efter/under långa flygresor. Jag kände hur musklarna sakta blev mer och mer varma och härligt mjuka.

Efter ett par timmar på långa, raka, härliga vägar kantade av kaktus och låga buskar kommer vi fram till dagens mål. Desert museum som är ett mellanting mellan zoo, museum och botanisk trädgård. Under en härligt varm sol ser vi vackra fjärilar, en mägnd olika kaktusar, pumor, prärievargar, ödlos, sköldpaddor och mycket mer. Det blev en fantastisk start på semestern.

Dagen avslutas med ett dopp i hotellpoolen och en god middag på hotellets restuarang. En dag full av njutningar och det bästa är att vi har många sådana kvar.






onsdag, oktober 06, 2010

Nu är det nära!

Lediga dagar, flygresa, hyrbil, värme,trevliga människor, westernhästar, fantastiska vyer upplevelser och trevliga människor.
Ja, jag lovar att ta massor med bilder och presentera ett urval här.

Längtan...

söndag, oktober 03, 2010

Tävlingsdag!

Dagen började tidigt, redan strax före åtta var Eikar iordninggjord, lastad och vi rullade ifrån stallet.
Ditresan gick bra. Eikar var lite orolig i rondellerna men stod i alla fall fint däremellan.
Hemresan var det värre med, och halvvägs hem hoppade jag in i släpet och åkte där istället för att försöka lugna min gula vän som kändes arg, rädd och trött i en salig röra.

Själva tävlingen då? Eikar väntade snällt i transporten medan vi byggde dressyrstaket och såg ett par starter. När vi sedan lastat ur och gjort i ordning honom var det som lugnet kom över honom. Han var cool och världsvan medan jag var obehagligt nervös.
Tyvärr ledde nervosisteten till ett par onödiga misstag i LC:2 men jag är ändå väldigt nöjd med vår procent på 57,5.

I LB:1 gick det väl lite sämre, elelr egentligen red jag bättre och emr nogrannt men vi föll lite på de högre formkraven. Eftersom vi fortfarande saknar viss stabilitet i formen på träning och det för dagen gick ännu lite sämre så landade vi på 53% men med en kritik som lovar mer i framtiden!

Dagen i bilder:
Framridning 

 Travvolt LC2

Galopp LC2

 Fri skritt LC2

Fokusera och ladda om


 Travserpentin LB1 

 LB1 Galopp


Hem ljuva hem 

Nöjd hästägare tar tag i sysslorna