torsdag, december 24, 2009

Ljuvliga jul!

Julen är här!

Och jag ska fira endast med julfrukost och julklappsbyte med maken innan jag lägger mig och sover bort dagen. Sedan blir det ytterligare en jobbnatt innan jag får julledigt ett par dagar. det kanske låter konstigt men jag är ganska nöjd med min lott. Ganska skönt att slippa flänga runt och behöva äta julmat dagarna i ända. En liten sammankomst med familjen blir det dock på annandagen.

GOD JUL PÅ ER ALLA!

fredag, december 18, 2009

I mitt vinterland.

Det har varit en mycket intensiv vecka!
I tisdags trotsade jag ju rädslan och åkte iväg och tog svinsprutan. Jisses vad rädd jag var men tydligen såg jag lugn ut och det var först när det verkligen var dags att sticka som  jag blev riktigt rädd och maken fick komma fram och vara vid min sida.

Den dagen var också årets första riktiga vinterdag med fallande snö och jag bussade ut till stallet för att rida en sväng i snön. När jag står och broddar går plötsligt en av broddarna av i broddhålet. Som tur är kan hovslagaren komma direkt dagen efter och byta skon. Så på min tänkta stallfria dag åker jag i stället ut för att invänta hovslagaren. Får skon bytt och säger att jag kan brodda själv så han får åka hemåt.
Och vad händer? En brodd till går av!

För att ta lite mer positivt har jobbet nu bytt till ett helt nybyggt kontor och trots att det ännu är lite rörigt och bara det nödvändigaste hunnit packas upp känns det väldigt trevligt. Det är nästan som att jobba på ett helt nytt jobb men att jag ändå har tryggheten i att veta exakt vad som väntas av mig.

Snart ska jag skotta uppfarten och sedan mot stallet i det härliga vintervädret!

måndag, december 14, 2009

Ologisk rädsla..

Jag har en ologisk rädsla. I morgon ska jag konfrontera den.
Jag vet att det inte är farligt, jag vet att rädslan är obefogad.
Jag känner hur det närmar sig, hur spänningen ökar och trycker på. Men jag kommer att göra det, jag kommer att klara det. Jag är nämligen fast besluten att hålla det vid endast en ologisk rädsla och inte låta det utvecklas till en fobi.

För att man ska kunna benämna det som fobi krävs nämligen att det påverkar livet negativt. Och förvisso är jag ju redan lite rädd inför besöket i morgon, men jag vägrar att ge efter för rädslan. Ologiska rädslor måste vara till för att trotsas, eller hur?

Om fobier:
Den drabbade får olika ångestsymptom. Ångestsymptom är normala och grundläggande varningssystem som i alla tider hjälpt människan att undvika och fly ifrån farliga situationer. Om symptomen kommer i vardagliga situationer som egentligen inte är farliga, utan "bara" upplevs som skrämmande, kan reaktionerna leda till stort lidande.

Symptomen brukar delas in i fyra grupper;
Fysiolgiska som ökad puls; andning och illamående.
Beteendemässiga; man försöker undvika/flyr situationen.
Tankemässiga; Jag dör, jag kommer att ramla etc.
Känslomässiga som rädsla, pinsamhet och ilska

Efter hand kan besvären bli mycket handikappande då den drabbade inte "bara" undviker det fruktade utan även det som man förknippar med det.

Läs mer här
..och här
 
 
 
 
 
 
 
 
Vad det är för läskigt jag ska göra? Jo, ta en vaccinationsspruta, farligt va?

fredag, december 11, 2009

Det årliga pepparkakshuset!

Makens familj har en mysig tradition!
Varje år på sin födelsedag brukar han få ett pepparkakshus.
Årets var nog ett av de finaste jag sett. Tack kära svägerska för att du gjorde så fint, jag får ett leende på läpparna varje gång jag ser det!



Nu gäller det bara att hålla de busiga katterna borta från det:).

onsdag, december 09, 2009

Lite ljus, inspiration och mindre otur...

Hoppas jag på att få i morgon!

Men oroa er inte, det är bara materiella saker som glasägon och så som oturen drabbat;).

söndag, december 06, 2009

Till minne av Tigris!






Katten som fick mig att förstå meningen med koppelpromenader!

En italiensk afton!

Vanligt julbord?
Nej, det kan slänga sig i väggen i jämförelse med den italienska "Buon Natale" jag var på igår.
Härlig frisk och god italiensk plockmat som åtnjöts till en föreställning där vii fröjdades av Nanetta och Tonys julshow innehållande härligt pianospel, en hjärtekrossares uppvaktning, en makes svartsjuka och ett lyckligt slut.

En stor eloge till artisterna Karin Haglund, Ulrika Nillson, Peter Tornborg och Håkan Starkenberg de var alla härligt imponerande och inte hade jag trott att en operett kunde vara så underhållande!

onsdag, december 02, 2009

söndag, november 29, 2009

21 timmar

Fredagkvällen spenderades på en hamburgare som inspirerats av caesarsallad vilken sedan följdes av ett mysigt biobesök.
Under restan av helgen tillbringades sammanlagt 21 timmar i "The Globe" det när årets upplaga av Stockholm international horse show gick av stapeln.
Jag fick vara med när Briar tog sina sista steg på en tävlingsbana, se Malin Baryard ta två segrar i hoppning, RG kammade dessutom hem två bilar i samma gren. Dressyren dominerades av holländare, passade nog var Holland också årets partnerland. Förutom duktiga dressyrstjärnor tog de dessutom med sig både sina kända varmblod (KWPN) och ett gäng härliga Frieserhästar som visades både i en dressyrkadrilj och framför vagn. Om du frågar mig så tyckte jag nog att friesrarna såg ut att göra sig allra bäst framför de vackra vagnar de drog. Varmbloden imponerade med sin mångsidighet- de hoppade lika väl som de var vackra som vagnshästar. I övrigt bjöds också på härlig show med bland annat Tornamentum (Sveriges mest kända tornerspelssällskap), den bevingade Pegasus, Shetlansdssteeplechase och den traditionella julavslutningen.

Kort sagt en riktigt härlig helg. Kan vi spola tillbaka till fredag kväll så vi får en repris?

 
 
 
 
 

onsdag, november 25, 2009

Tedags!

Jag är ingen stor tedrickare, men just under hösten brukar det bli några koppar.
När jag handlade idag föll ögonen på en sort jag kände att jag ville prova.
Den var till och med godare än jag trodde.

Det här har jag framför mig just nu:


Globenfeber!

Snart är det dags för Stockholm International Horse Show i Ericsson Globe Arena. Längtan har infunnit sig, spänningen ökar, vad har de hittat på i år? Kommer favoritkusken att vinna 4-spannet? Kommer frieserkadriljen vara lika häftig som jag tror? Kommer det vara fjordhästar med i showen? Jag vill att lördagen ska komma fort! Showen börjar ju redan på fredagen, men jag är bara där lördag och söndag.

Jag måste också försöka fotografera så gott jag kan eftersom klubbtidningens övriga redaktionsmedlemmar ville ha både bilder och skrivet repotage. Så jag hoppas på några fullträffar som jag även kan delge er.

För er som önskar ni kunde vara där, men inte kan så rekommenderar jag att hänga med på SVT2 och SVT24. TV-tiderna hittar ni här:
http://www2.ridsport.se/t2.aspx?p=1406941&x=1&a=1113736

söndag, november 22, 2009

Den sköna tröttheten.

Jisses vilken helg!
I går steg jag upp och såg en strålande sol, härligt eftersom dagen var fullbokad. Först ut till E som dagen till ära skulle släpa däcket för första gången. Han var otroligt duktig och var väldigt lugn trots att han tyckte ljudet och linorna var lite läskiga. När vi släpat runt det c:a 20 minuter byttes selen mot en sadel för att B skulle få rida en dryg halvtimmes rask skritt-tur med korta travsträckor. Jag själv använde apostlahästarna för att ta mig fram.

Sedan bar det vidare av till ett annat stall, jag skulle få prova en clydesdale. Det var en av de roligare mest intressanta hästar jag suttit på de senaste åren. Det är något speciellt, härligt och maffigt med att rida ihop något så kraftigt. Det var också ett riktigt kvitto på att jag verkligen trivs med kallbloden. Maffigheten, den som även E har är så härlig. Fördelen med E i jämförelse är ju att han har mer smidighet vilket är till stor nytta i dressyren.

Som avrundning på helgen red jag idag en träning för "Supersvante". Fokuset var på lösgjordhet, tempo och ställning. Vi jobbade även med ställning i halter och fick förklarat varför det var bra och hur han borde reagera på ställningen. Det var lika härligt och givande som vanligt och när jag hörde regndropparna börja falla tänkte jag på hur mysigt det var att vara i ett ridhus så man slapp bli nedkyld av regnet. Eftersom jag red sist avslutade jag med att att pressa E ytterligare med några rejäla galopprundor i det härliga ridhuset. Han fattar fint från skritt nu, jag blir så stolt bara av tanken på det.

När jag skriver det här är jag så där härligt trött, lite öm i benen och blickar tillbaka på en fantastisk hästhelg!

fredag, november 20, 2009

Endast jag och hararna.

I morse måste jag varit effektiv för jag insåg jag att jag hade så gott om tid att jag hann gå de tre kliometrarna till stationen.

Tanken blev handling och dagen startades med en promenad ett bra tag före gryningen. Där gick jag i regnet ackompanjerad av dess melodi. Det var fridfullt, tyst och lungt. Det kändes som världen sov, vaken var bara jag, ensam med hararna.

torsdag, november 19, 2009

Regn i mitt ansikte

Nu har det regnat dagar i sträck. Det känns ju för det flesta ganska negativt, men häromdagen träffades jag av tanken hur härligt det är med regndroppar i ansiktet. En mjuk härlig känsla precis när dropparna mjukt träffar min hud. Ljudet av ett fallande regn är också mysigt och på sätt och vis lugnande.

Egentligen tycker jag alltså om regnet i sig, men jag uppskattar inte vätan det för med sig och hur nedkyld jag blir jag är ute i det ett tag. Inte heller den slafsiga leran som blir i hästhagar, skog och mark, den kan jag inte se något positivt med.
Igår red jag lektion ute i strilande regn. Som vanligt när jag är fokuserad och håller mig igång så jag inte kyls ned märker jag inte av det mer än på strilandet och att marken blir blötare och blötare. Efteråt var jag glad att jag hade min varma overall att hoppa in i när det var dags att sätta sig på moton och åka hem.

En mycket bra lektion var det även om hjärnan så gott som slog knut på sig själv i försöken att få grepp om en knepig övning. Till slut gick det i alla fall bra med hjälp av min härliga lugna tränare och en mycket samarbetsvillig häst som verkligen kämpade för att lyckas med bakdelsvändningar.

Yrseln verkar också sakta vara på tillbakagång, nu kan jag vara symptomfri flera timmar åt gången och den verkar vara där mest under förmiddagarna.

tisdag, november 17, 2009

Bitterhet...

....smakar illa.

Men vad hände med att ge och ta, ta och ge i lagom proportioner?

måndag, november 16, 2009

Hur gammal är din?

Att sitta på en skenande häst kan vara väldigt obehagligt och dessutom kan det sluta väldigt olyckligt med bestående skador. Metro rapporterar idag om en undersökning som gjord av Barnolycksfonden. Antalet skall- och nackskador vid hästolyckor ökar och det är ännu oklart om det finns någon specifik orsak.

"Ungefär en tredjedel av de barn och unga som hittills i år sökt vård på sjukhus efter en ridolycka har fått någon typ av huvud- eller nackskada – en ökning med sex procent jämfört med 2008"

"Ulf Wilken, säkerhetsansvarig på Svenska ridsportförbundet, betonar att alla ridskolor har hjälmtvång och att många ryttare bär skyddsväst. Han anser att det finns en risk att ryttare och föräldrar sätter för stor tillit till skyddsutrustningen.
– Övergången till säkerhetsmärkta hjälmar hade till exempel inte något större genomslag i olycksstatistiken. En väst kan ge skydd, men säkert kan det bara bli genom att man hanterar hästen på ett korrekt sätt."

Nu undrar jag, hur gammal är din eller ditt barns ridhjälm?


Har den varit med om någon eller några avtrillningar? Har den tappats i stallgolvet kanske upprepade gånger?
Jag tycker mig se ganska många ryttare som har samma hjälm år ut och år in. Det är ju inte bara det att materialet blir gammalt och kanske sakta tappar sina egenskaper utan även de gånger de tappat den i stallgolvet (eller ramlat av med den). Då kan till exempel små sprickor bildas i det stötdämpande materialet och när de sedan ramlar med huvudet före och det blir en rejäl smäll så är hjälmen redan försvagad och har inte det stötupptagande förmåga den borde.

Jag själv kasserade faktiskt en hjälm senast i våras, hellre att lägga ut lite pengar på en hjälm när det behövs än att få bestående skador.

Hela metroartikeln

fredag, november 13, 2009

Två länder..

Det är ju inte utan en viss längtan jag drömmer sig tillbaka till de två länder jag semestrat i detta år:







Något någon sa..

Det är konstigt. Ibland kan något som någon säger nästan i förbigående påverka ens tankar mer än man kan önska. Personen menar oftast inget alls med det den sa,  ibland så menade de bara väl och så uppfattar man det helt omvänt.

Varför kan det som sagts komma åt mig så? Beror det på att personen trots att jag anser att h*n har för lite insyn i situationen hade en poäng? I annat fall är orsaken kanske att jag är orolig för att det skulle kunna ligga sanning i påståendet?
Det normala är att jag ofta förkastar liknande kommentarer direkt. Ibland känns de genomskinligt onödiga och kanske uttryck för något annat problem i kommunikation eller relation till den personen. Ibland är de också ett (felaktigt?) sätt att få utlopp för något som tagit mycket av deras positiva energi.

De gånger jag faktiskt reagerar ordentligt på det som sagts går det oftast i tre steg. Först blir jag ledsen och kanske arg, sedan funderar jag över varför reaktionen blev som den blev. Det kan vara något jag behöver utvärdera och ta tag i på något sätt. Därefter infaller sig ett lugn och en acceptans över det som sagts. Lugnet kommer antingen av att påståendet känns helt ogrundat och felaktigt eller av att det är något jag kan ta till mig och bli bättre på.

söndag, november 08, 2009

Veckan som passerat!

Veckan gick väldigt fort med jobbnätter, det dagliga i stallet och ridlektion. Lektionen var toppen och både jag och tränaren var väldigt nöjda.

Gårdagen var en riktig stalldag, en stallkompis hoppade först E och sedan sin egen häst. När hon hoppade sin egen var också en annan stallkompis med på sin ponny och jag försökte det fallande mörkret till trots ta lite bilder på dem. Som väntat bev de flesta ganska suddiga men några blev ganska trevliga.

onsdag, november 04, 2009

Epley, min vän...

Ja, då var det tydligen dags igen.
Verkar som jag har ett skov av vad som tidigare konstaterats vara någon form av godartad lägesyrsel.
Nu har det yrslat till sig igen och jag är tydligen i litet skov.

Då är det dags att ta sig tid att besöka en tidigare bekant nämligen Epley, eller i alla fall använda övningen han utvecklat. Började att göra övningarna i dag så får vi se hur många dagar det tar innan han lyckas mota bort problemet. Samtidigt som det är lite enerverande i längden så är jag väldigt glad att det håller sig till en ganska lindrig nivå, det mesta fungerar ju faktiskt som normalt.

I morgon eller rättare sagt senare idag är det lektionsridning, det ska bli kul!

fredag, oktober 30, 2009

I am finnish?

Jag ser tydligen finsk ut. Försäljarna kan fraser på de skandinaviska språken och gissar liksom varifrån man är när de försöker ropa in oss i deras butiker.
Terve, Terve ropar de, frågar om jag är finsk och även när jag pratade svenska med dem trodde vissa att jag inte alls var svensk utan egentligen finsk.
Mitt ansikte ser finskt ut enligt en av dem.

I övrigt har det varit en underbart varm och skön dag som mestadels tillbringats på stranden. Ljuvligt varmt, härligt och vackert.

torsdag, oktober 29, 2009

En dag i en jeep!

När detta skrivs sitter jag här i balkongdörrens öppning iförd shorts utan att frysa. Det är en känsla av skön trötthet i kroppen. Dagen tillbringades som planerat i en mini-jeep som tog oss till flera intressanta utflyktsmål.
Dagens första anhalt efter en resa på skumpiga vägar upp i bergen var Dim-grottan med sina vackra droppstenar. Vi gick 310 m ned i grottan och på väg ned gick vi säkert tusen trappsteg, inte för att jag tänkte på att räkna men enormt många var det i alla fall.

Sedan fortsatte färden till dagens lunchställe där vi av lokalbefolkningen fick fick utsökt grillad fisk och kött. Här bodde också ett gäng söta och till synes väldigt vä'nliga katter som höll sig på lagom avstånd men ändå ivrigt bevakade oss medan de väntade på sin tur att få en smakbit av maten. De fick lite fiskrester av en av guiderna innan vi gick tillbaka till jeepen och fortsatte till en annan utsiktspost där det även låg en gammal borg med tillhörande ringmur.

Dagen ahde många skäna utsikter och härliga intryck, den gav också en inblick av bergsbefolkningens vardag och enkla liv när vi körde genom någon bergsby. Härligt att se mer av turkarnas land än bara stranden och turistområdena.


 
 

onsdag, oktober 28, 2009

More of Alanya!







Ett par bilder till från igår:).

Idag har vi solat och badat i havet, åkt vattenrutschkanor i poolen, shoppat och blivit allt bättre på att pruta.

I morgon bär det av på jeep-safari i bergen, ska bli spännande.

tisdag, oktober 27, 2009

Härliga tider!

Morgonen började med ett stilla regn, som medan vi besökte en lokal marknad ökade till ett riktigt värmeåskväder. När det sedan var dags att gå hem vräkte regnet ned. Det var relativt varmt, så vi knatade på i vätan.

Efter ett par timmars kortspel så sprack molntäcket upp och solen började bryta fram. Vi gick då upp på rummet och bytte om i en faslig fart. Allt för att ta oss till havet så fort som möjligt. Efter ett par dopp i ett vågigt medelhav blev det shopping blandat med foto.

söndag, oktober 25, 2009

I ett skönare och varmare land..

Efter en ganska lång resdag så sitter jag nu i kortbyxor på balkongen till vår lilla lägenhet i Alanya.

Det jag och kompisen hittills har hunnit se av Turkiet känns väldigt lovande, vackert och härligt. Bara känslan att komma av planet och se allt det gröna och blommande. En stor kontrast från ett oktobergrått Sverige.
För att se mer av landet är en liten utflykt i slutet veckan är redan bokad och betald.

Vissa saker verkar gå att inhandla billigt. Dagens fynd var väl något så tråkigt som 10 liter dricksvatten för motsvarande 15 kr.

måndag, oktober 19, 2009

Höstrusk, polkaté och heminredning

Helgen försvann lika fort som den dök upp, tur att både jag och maken har ledigt några dagar till.
Höstrusktigt väder tycker jag det varit i flera dagar, i höstens anda tillbringades söndagseftermiddagen på en te-träff med lite bekanta. Där avnjöts ett alldeles utsökt polkaté. Jag som vanligen endast är måttligt förtjust i té känner ett stort sug efter just det teet. Jag måste nog köpa på mig ett par hekto.

Dagarna har också gått i heminredningens tecken. Två gånger har vi varit iväg och köpt lite välbehövliga saker, bland annat fler lampor och stol-skydd att lägga på parketten.

torsdag, oktober 15, 2009

En liten bildvandring.

Jag lovade ju mer bilder och nu tänker jag stå vid mitt löfte.
Först och främst så glömde jag ju visa er prisrosetten vi fick på tävlingen:

Nu bjuder jag er på en liten vandring i den lilla trädgården runt vårt hus den större delen av husets nedervåning. Välkommen!






















Vad härlig tanke att kunna sitta i trädgården under paradisäpplena en varm sommarkväll.





tisdag, oktober 13, 2009

Bilderna!

Jag har ju utlovat en del bilder till er som ni tålmodigt fått vänta på.
Nu kommer de äntligen!

Eikar och jag på tävlingen:




En av de andra hästarna som deltog:


Eikar vilar ut i hagen dagen efter:


Ni som väntar på husbilder får hålla tillgodo med endast denna just nu:

söndag, oktober 11, 2009

Hittat hem

Den hektiska helgen fortsatte med en hektisk vecka som bland annat rymde uppackning, flyttstädning intensiv jobbperiod.
Nu sitter jag här mitt i ett ganska fridfullt nattpass och njuter av en något ovan känsla. Jag känner en längtan efter att bara få vara hemma och njuta. Väl hemma går jag runt med om inte ett leende på läpparna så ett leende inombords. Det känns verkligen som vi hittat hem och jag hoppas den känslan ska bestå, under lång tid framöver.

Mitt i allt stök så ligger jag lite efter med bilder och uppdateringar online. Delvis på grund av tidsbrist och delvis eftersom flyttandet av vår internetanslutning krånglat och vi nu endast har tillgång till ett mobilt bredband som inte är det snabbaste man kan tänka sig.

Så jag får be er att hålla ut lite till, snart kommer bilder från lite allt möjligt.
För att släcka lite av er bildtörst rekommenderar jag följande naturfotografs hemsida:
Thomas Marent

tisdag, oktober 06, 2009

Fullbokad men härlig helg!

När morgonen grydde tidigt i lördags morgon pep makens mobil.
De som skulle lämna sin bil till oss innan flyget hade låst in bilen i sitt eget garage av misstag, tog sin andra bil och var nu försenade. Vi möter er på flygplatsen sa jag, insåg att det inte gick någon buss fort nog och hoppade i kläder och sprang ned och startade moppen. Kallt, kallt var det men vi mötte dem och de hann med sitt flyg.

Maken tog deras bil medan jag fick ännu en kall mopperesa. Nu var man fullt vaken och redo för dagens intensiva uppgifter. C och M for och hämtade flyttsläp som vi kvickt lastade fullt. Det blev tre vändor till huset och sedan han de dessutom hämta det lass som vi magasinerat hos Markus far.
Medan de hämtade det så städade vi andra en hel del av den gamla lägenheten, så skönt att vi hann med så mycket ändå. Så härligt att vi har ett gult litet hus nu, jag vill verkligen inte lämna det på morgonen utan vill vara hemma och ställa i ordning hela tiden.

Även söndagen startade tidigt. Det var ju tävlingsdag! Jag och E skulle båda delta i vårt livs första dressyrtävling. Riktigt nervös var jag vilket  E naturligtvis märkte och för ovanlighetens skull bråkade ganska ordentligt vid lastningen, ganska snart insåg jag att detta klarar inte jag och medryttaren själva utan jag ringde maken som gjorde en akututryckning och körde till stallet på 10 min och var lasthjälp.

Väl på plats skrittade jag fram en ganska stirrig häst och var glad att vi var i så pass god tid eftersom han sakta lugnade sig så att när det var dags för ordentlig framridning var han relativt lugn med spänd.
När jag äntligen fick starta kom ytterligare en våg av nervositet som jag försökte slå bort och trots att det kändes spänt och ansträngt nådde vi ändå flera poäng över vårt mål och vann ett så kallat clear round-pris.

Nu drog sakta regnet allt närmare medan de övriga ryttarna startade i dressyrmomentet. Jag bestämde mig snabbt för att lasta Eikar och sedan göra den funktionärsupgift som ingick innan vi körde hem Eikar. Sedan återkom vi för att fotografera lite hoppekipage och vänta på prisutdelning. Det blev ett par timmar som kändes väldigt långa, då regnet drog in i ojämna attacker och kylde ned oss ordentligt. En häst gick omkull strax efter en landning på framhoppningen och alla höll andan i väntan på att få se att ekipaget inte skadats. De klarade sig till synes med ett skrapsår på hästens mule och lite blåmärken på ryttaren. De startade sedan i sin klass som planerat och det var skönt att se.
Mellan regnskurarna försökte jag ta några bilder på alla ekipage som trotsade regnet och hoppade fina rundor och hoppas hinna gå igenom dem så ni får se alla fina ekipage inom ett några dagar.

torsdag, oktober 01, 2009

Ett par nycklar!

Eller kanske snarare sex par nycklar hämtade vi i morse.
Innan dess så var vi först på banken och la upp det ekonomiska och sedan for vi till mäklaren för att skriva papper och erhålla dessa sex nyckelpar.

Sedan hade vi en del tid över innan jag var tvungen att åka till arbetet. Då passade vi såklart på att ta en sväng till vårt vackra hus. Med oss tog vi de fyra första lådorna för urlastning. 4 lådor är ju inte mycket men vi gjorde det mest då vi behövde ytterligare ett par lådor att packa i.

Snart kan jag lova att ni får se bilder på vår lilla men naggande goda trädgård :).

söndag, september 27, 2009

Nya länkar....

Jag hittade ett par andra bloggsidor som jag tyckte verkade värda att följa. Dessa hittar ni nu där i högerkanten under en testperiod när jag utvärderar om jag vill fortsätta fälja dem. Ni som vill får gärna tala om vad ni tycker om dem också.

Några andra har också försvunnit eftersom deras skrivare tycks ha slutat uppdatera.
Är ni en av de som försvunnit men börjat updatera igen?
Har ni ett annat tips som jag inte borde missa? Hör av er:).

Staden sov...

Det är något visst med att vara på väg till jobbet i ottan en söndagmorgon. Klockan var lite efter fem och staden sov. De enda som syns ute är några enstaka festprissar, ett par andra arbetspendlare och så jag.
Festkillarna är i det skicket som säger mig att de kommer få en tuff dag om de inte lyckas sova bort den.

Många man talar med verkar tycka att det är en pina att gå upp så tidigt för arbete en söndag, och visst har de delvis rätt. Det är inte kul första halvtimmen, men när man väl tagit sig upp och fått på sig kläder tar lugnet över, i alla fall hos mig.

I en stad som sover är jag på väg till min uppgift!
Jag tackar min lyckliga stjärna för att morgonpiggheten får mig att vakna till ganska snabbt och göra morgnar som denna mysig ändå.

fredag, september 25, 2009

Tiden flyger och det är höst!

Ja, här är det full rulle hela tiden!

Packa lådor, äta, sova, rida, jobba är melodin just nu. Dåligt med bilder blir det också eftersom kameran tyvärr mest ligger och skräpar i sin väska.

Men håll ut! Nästa helg flyttar vi först till huset på lördagen, sedan tävlar jag och E på söndagen medan de andra kanske fortsätter med flytten. Då ska jag försöka hinna knäppa en och annan bild i alla fall.

måndag, september 21, 2009

Järnvägsspår

Ja, det är titeln på ett av flera guldkorn i Winnerbäcks nya album som släpptes idag.
Hans låtar är alltid trevlig lyssning och det känns som texterna griper tag i mig och på något märkligt sätt lugnar. Även låtarna fungerar bra för mig året runt har jag en särskild Winnerbäcksperiod varje höst när jag verkligen uppskattar hans låtar och det lugn och sinnesro de skänker mig för en stund.

Tidigare idag funderade jag på vänskap och hur man finns där för någon utan att tränga sig på. Också på att ge och framförallt våga prata av sig utan att behöva känna att känna att man kräver för mycket.
Jag har ofta känslan av att jag värderar vänskapen högre än den jag har/haft den med. Några kontakter är tappade för att den jag haft dem med helt enkelt slutat höra av sig eller verkat oengagerad de få gånger man hörts. På sistone känner jag också blivit sämre på att ta kontakt när det gått en tid eftersom jag inte vill vara den som jagar om de inte längre har något intresse. Hur håller man då liv i en vänskap?
Hur mycket är det lagom att visa att man bryr sig?

Jag känner mig ganska rådvill. En vän som haft det lite svårt en period har tidigare efter något påtryckande från mig om hur det egentligen är sagt sig inte orka med mer än lite sporadisk kontakt.
Nu har denna person berättat att det lagts ytterligare last på dennes börda men inte mycket mer än så.
Hur visar jag att jag verkligen bryr mig (mer än det jag direkt sa). Hur hör jag av mig utan att tränga på och på så vis stöta bort?
Ur dessa tankar kommer också tankar om varför jag inte kan släppa hur de har det. Min önskan och mitt hopp är ju ändå att de vet att jag finns om det behövs.

Det vore väl trevligt att ses ibland eller ha annan kontakt om tiden är knapp. Att få veta hur de har det ibland. Vara den vän de ringer och berättar om det hänt något speciellt kul (eller tråkigt).

Hur vet man vad som är lagom? Hur slutar man bry sig för mycket?

fredag, september 18, 2009

Det börjar bli mörkt och kallt.

Hösten har snabbt ankommit med kyla och rå luft.
Kvällarna och morgnarna blir mörkare och den lite grå känslan infinner dig.
Trots några riktigt fina dagar och mycket positivt på gång så känner jag hur den grå känslan lurar i hörnorna, hur tröttheten försöker tränga sig på. har använt sollampan några kvällar för att mota bort det ljusgrå som försöker smyga sig på ibland. När det grå ändock lyckas smyga sig på försöker jag bara att ge kroppen en andningspaus, ofta hjälper det något att sova en timme extra.

Två riktigt kul saker kommer är planerade att ske inom de närmaste veckorna! Vi ska flytta in i vårt lilla gula hus med gröna knutar och jag ska rida mitt livs första dressyrtävling. Inför tävlingen är naturligtvis också fler dressyrträningar.
Roligt att det händer så mycket på en gång, men det blir mycket att göra.
Packa lådor, tvätta, klippa och polera häst och utrustning tills de blänker, packa mer lådor, träna dressyrprogram och skruva isär möbler är vad som kommer uppta åtminstone varannan ledig minut.

onsdag, september 16, 2009

Förväntan!

Uppföljaren är på väg!
Flickan som lekte med elden
Filmatiseringen av Stieg Larssons andra bok i serien Millenium.
Tyvärr så tror jag inte den den kommer upp i samma höga klass som den föregående men den måste ändå ses, och det så snart som möjligt. Förhoppningsvis i helgen.

Dessutom släpps Lars Winnerbäcks nya album på måndag, tyvärr har jag ju missat att förhandsboka det. Funderar på att hänga på låset till någon skivbutik för att försöka köpa det. Får se hur det blir. Om inte annat kommer jag ju få mitt ex av albumet förr eller senare.
Insåg just att jag har lite dålig koll då jag inte snappat upp att en hel turnéplan släppts och han ska spela på en rad svenska orter under november och december. Funderar på vem jag skulle vilja gå med och om jag ska försöka få biljetter eller vänta och hoppas på en sommarturné i stället. Ska nog sova på den saken och ta nya tag i frågan i morgon. Kan nog vara svårt att få några biljetter alls när man är så sent ute.

lördag, september 12, 2009

Tankfull

En dag som fick en lugn start och sedan har fortsatt med en lugn eftermiddag på arbetet har präglats av eftertanke. Skriver mest det här för att reda upp röran av tankar, så det finns risk för att det blir lite ostrukturerat.

Efter en händelse igår där jag först blev mycket besviken på en person i min närhet, sedan ledsen för reaktionen från personen och till sist arg på mig själv för sättet jag uttryckte min besvikelse på.
Ibland är det så svårt att sända ut rätt signlaer utan att det blir upprört. Samtidigt känner jag att om personer verkligen gav sig tid att försöka förstå och framförallt lyssna på vad jag egentligen försökte säga så skulle de uppfattat att jag faktiskt kan låta arg när jag i själva verket är ledsen eller besviken.

Igår hade jag behövt få chansen att lugna mig och anpassa mig till att återigen blivit besviken på samma person innan jag konfronterades med hur dels den personen reagerade och dels vad en tredje part tyckte om min reaktion. Å andra sidan ser jag det som en utmaning coh en nyttig lärdom i att behöva att interagera med denna person som hjälper mig att tänka i nya banor och hitta nya vägar att uttrycka mig.

Ur allt detta kom sedan en lång och nyttig diskussion med den tredje parten i sammanhanget om vad som behöver förändras för att jag ska hantera sådana situationer bättre. Till att börja med har det med självförtroendet att göra eftersom ilskan på hur jag hanterat situationen mest är destruktiv.

Så min lilla läxa är att börja varje morgon med att fokusera på en sak som jag åstadkom som jag tyckte var bra igår. Häng med ni också och gör samma sak!

torsdag, september 10, 2009

Förtroende är fantastiskt!

Om man kunde spricka av stolthet så hade jag gjort det igår.
Dagen erbjöd nämligen en underbar lektion i hur fantastiskt det kan vara att ha ett djurs förtroende.
Flockdjur har ju som bekant en ganska strikt rangordning och litar instinktivt så väl som inlärt mycket på sin ledares bedömning huruvida de borde fly från potentiella faror. Vi som har sådana flockdjur (som hästar) vet ju hur viktigt det är att vara deras ledare och vinna deras förtroende och igår fick jag ett för mig aldeles övertygande bevis på att jag var just min hästs förtroendeingivande ledare.

Vad som hände?
När jag red en av våra vanliga rundor såg jag redan på håll att det kom motorcykel efter motorcykel på den lilla landsväg som vi rider på en del av rundan. Redan då funderade jag lite över det, men när vi närmade oss såg vi att det måste vara någon MC-träff. Då E tycker motorcyklar är lite obehagliga med sitt buller stod vi och tittade när ett tiotal körde förbi innan jag klev av och ledde honom ut på vägen. Ivrigt berömmandes ledde jag honom sedan förbi hela träffen med hundratals (jag uppskattade det till uppåt 200) motorcyklar, parkerade bilar och fikande människor som huserade precis intill vägen. Eikar tyckte det var något obehagligt med gick snältl igenom utan minsta problem, gissa om jag berämde ivrigt hela vägen. I slutet av området stannade vi till och blev fotograferade av hojåkaren  "Otten" som hade vänligheten att dela med sig av bilderna till mig. Stor eloge till honom!

onsdag, september 09, 2009

Länktips!

För er dom gillar vackra landskap.
Kolla in den schweiziske fotografen Robert Bösch!
Han har några riktiga fullträffar i sitt arkiv.
Robert Bösch

Härliga landskapsbilder som ger mig energi bara av att titta på under sådana här dagar där schemat är mycket pressat.
Tack Johnny för tipset!
Cirkusen med lägenheten har börjat om med visningar och nya intresserade. Det känns mer lovande denna gången, så jag hoppas att magkänslan återigen har rätt.
Moton är tillbaka, dock med felet,som vi börjar få en aning om vad det beror på ochd e tär inte farligt för motorn att köra. Kanske nya tag i det hela nästa vecka.

Bara för att toppa det hela (när jag skyndade hemåt för att fixa till hemmet så det blev tip-top inför den oplanerade visningen igår) så trampade jag snett. Tur hade jag väl ändå för stukningen blev inte speciellt allvarlig.

Så det rullar på och kanske finns det en ljusning på horisonten nu eller åtminstone hopp om en.

måndag, september 07, 2009

Problem

Natuligtvis ska det vara något litet problem.. Får se om de kan lösa det eller om hela cirkusen ska börja om igen...

Moton

Anser verkstaden att det inte är något fel på..

Så nu får vi väl hämta den senare i veckan, ut och provkära direkt sen när vi får felet igen(det torde vi ju få) åka direkt in och lämna och skälla på dem:(.

Så onödigt, de borde fått felet direkt om de provkört på det sätt vi föreslog.

Den är såld...

... men jag kan inte påstå att jag är nöjd med priset.
Får väl jobba på att se det mer från den ljusa sidan. Den är såld nu och snart slipper jag tänka mer på det!

Måndag..

Solen skiner, fåglarna kvittrar. Kanske blir det ett avslut på lägenhetsaffären idag eller i morgon.

Jag har träningsvärk efter härliga träningspass med E.

Det känns som denna veckan börjar alldeles utmärkt.

fredag, september 04, 2009

Så skapar man panik..

Idag kommer det ett inlägg här med lite funderingar. Det var länge sedan sist, så håll till godo.
Nu har jag en längre tid irriterat mig på hur media och andra ansvariga hanterat den nya influensan. Jag anser att de snarast statuerat ett exempel på hur man skapar panik.

Så, jag har ont i huvudet idag och känner även ömhet runt muskelfästena i ryggen.
Är det läge att få panik? Eller ska jag bara fortsätta tro att det är på grund av senaste tidens stress och träning? Om det skulle vara ett virus eller (hemska) tanke influensa på intågande så känner jag inte speciellt stor oro ändå.

Jag tycker denna hysteri är så våldsamt överdriven. Tyvärr är det inte alla som ser igenom rapportera om dödsfall bland relativt unga människor. De stora rubrikerna skapar osäkerhet och rädsla kanske speciellt hos de som inte köpt tidningen och läst hela artiklarna.

När jag åkte pendeltåget för några veckor sedan satt till exempel en mamma med ett ganska ungt barn (spädbarn några månader, kanske ett halvår gammal) och ett äldre barn i samma vagn. Borta i andra änden av vagnen sitter någon med rethosta. Då säger mamman högt och tydligt till sitt barn, "OJ! Det är någon som hostar massor, vi måste flytta oss". Jag kan förstå att man inte vill utsätta spädbarn för onödig smitta, men det kändes så överdrivet. Jag fick känslan att hon inte skulle gjort så om hon inte läst skrämmande ariklar om svininfluensa. Hon var ju uppenbarligen beredd att ta risken att ge sig ut i kollektivtrafiken med barnet och det är ju inte bara de med hosta som kan smitta.

Visst kommer många bli sjuka, många fler än ett vanligt influensa-år. Några kommer också bli riktigt sjuka precis som andra år då vissa får till exempel kraftig lunginflammation som föjdsjukdom. De som löper allra störst risk att drabbas hårt av influensan och för vilka det till och med kan vara väldigt farligt är de i s.k. riskgrupper som av olika skäl har nedsatt immunförsvar. Dessa grupper är ju alltid utsatta för en förhöjd risk, även gällande vanlig influensa och många av dem erbjuds influensavaccin gratis varje år.

Precis som kunniga inom vården sagt länge nu så är den stora faran med "den nya influensan" inte hur sjuka vi blir utan att väldigt många saknar immunitet och en stor del av befolkningen kommer att ligga hemma sjuka samtidigt. Detta kan skapa problem med en mängd viktiga samhällsfunktioner. Livsmedelstransporter, kollektivtrafik, vårdinrättningar och akutsjukvård är några exempel ur en lista som i stort sett kan göras hur lång som helst.

Det pågår också en ganska stor debatt bland gemene man angående hur man bör/vågar vaccinera sig. Jag anser att vi som inte haft sjukdomen faktiskt har en skyldighet att vaccinera oss (om vaccinet hinner fram i tid). Det för att minska smittspridningen.
Den minskade smittspridningen som vaccinationer innebär behövs dels för att upprätthålla samhällsfunktioner och dels för att hjälpa till att skydda de människor som av olika anledningar inte kan vaccineras.

Många av de som inte vill vaccinera sig hävdar att vaccinet verkar farligt och att det testats dåligt. En snarlik produkt(Panderix) har testats mycket nogrannt och därför räcker det med bgränsad testning av den produkt som nu utvecklats. Kraven på ett läkemedel är väldigt hårda och när vaccinet väl blivit godkänt i Sverige måste vi väl lita på att processen fungerar, annars är det nog dags att riva upp hela svenska systemet för ett läkemedels godkännande.

Jag avslutar med citat från SvD:

Trots insikten att dödsfall oundvikligen kommer att hända agerar inblandade parter inklusive ansvariga myndigheter som om detta vore totalt oväntat och totalt överraskande och totalt skrämmande

Och medierna hänger på, direktsänder och rapporterar, paniken når nya höjder, rädslan ökar. Till vad nytta?



Nya influensan-Fakta

Paniken når nya höjder-SvD

tisdag, september 01, 2009

Energikrävande..

För mycket positiv energi får det inte bli.
Då kommer liksom något negativt för att jämna ut.
Moton mår dåligt igen, eller rättare sagt felet tycks inte vara avhjälpt.

In på verkstad igen, hoppas de hittar felet fort och det är enkelt avhjälpt åtminstone.

söndag, augusti 30, 2009

Energigivande helg!

Efter en härlig helg är jag nu så behagligt trött i kroppen.
Mitt i all trötthet så känner jag också hur helgen givit en massa energi.

Vad jag gjort? Jo, jag har tränat två pass för den där superba tränaren igen. Han som kan konsten att inspirera och tålmodigt förklara. Och ännu bättre är han på att framföra kritik. Jag tror inte jag träffat många (om några) människor som så lugnt och enkelt kan kritik. Det känns inte som man blir tillrättavisad utan snarare inspirerad att göra rätt.

Efter träningen hänger känslan kvar. Att man var allra bäst på att rida sin häst och är lika glad som om man just lärt den piaff i stället för arbetat på grundläggande lyhördhet. Idag var det underbart härligt och stort att sitta och försöka hålla ihop den än så länge ganska obalanserade galoppen. Mer än vanligt var ridning mitt liv, min glädje och min energikälla.

Idag var E inte bara en vanlig guling, han skimrade nämligen av guld i åtminstone mina ögon.

tisdag, augusti 25, 2009

Vacker!




Inga toppenbilder idag, då det dammade lite för mycket på ridbanan. Den skarpa solen var också en utmaning.
Det råder ändå ingen tvekan, araber är bland de absolut bildskönaste och vackraste hästarna man kan fotografera. Det är så tacksamt på något vis.
Jag gillar att fotografara många hästar, men Mirabil är en favorit.

fredag, augusti 21, 2009

Intensivt

Oj, vad tiden går!
Det har varit en hektisk period, men nu är äntligen lägenheten ute på hemnet. Vi kämpade på bra för att få den att se rymlig ut inför fotograferingen och mäklaren gjorde ett mycket bra jobb med styling och smådetaljer inför och under själva fotograferingen.
Visning blir en i nästa vecka och en i veckan efter.
Nu efter fotograferingen har vi tillåtit oss att få ett litet andningshål, men listan på vad som måste fixas känns på något vis oändlig. Och ju mer vi kan snygga till nu desto mindre blir det ju som flyttstädning.

Jag ser också till att E får sin dagliga motion, med lite hjälp av B såklart. Vid vissa tillfällen är det verkligen skönare än annars att ha medryttare.
Vi försöker hitta tillbaka till dressyrformen vi hade i våras igen och det känns som vi är på väg åt rätt håll:


Vi hade också ett inspirerande besök av Åsa häromdagen, det är så inspirerande att få stå på marken och se E gå såhär fint:


Nästa helg är det dessutom dags för kurs igen, för "supertränaren", då brukar ju inspirationen och träningsglädjen ligga väldigt högt i ett par veckor efteråt.