I morse måste jag varit effektiv för jag insåg jag att jag hade så gott om tid att jag hann gå de tre kliometrarna till stationen.
Tanken blev handling och dagen startades med en promenad ett bra tag före gryningen. Där gick jag i regnet ackompanjerad av dess melodi. Det var fridfullt, tyst och lungt. Det kändes som världen sov, vaken var bara jag, ensam med hararna.
Ser gärna världen genom kameran, förälskad i hästar och arbetar med planering inom tågtrafik.
1 kommentar:
Åh visst kan dessa stillsamma mornar vara ljuvliga! :-)
Skicka en kommentar