tisdag, augusti 30, 2011

Drillning och kräftmiddag

Igår var det dags för dressyrlektion.
Jag har återigen stoppat in "tävlingsbettet" i munnen. Det som tyvärr varken jag eller Eikar trivs lika bra på. Något som jag hoppas ska ändras med mer träning så att vi båda blir starkare och mer balanserade.

Jag stoppade faktiskt in tävlingsbettet redan i söndags (och försöker varva in det annars också).
Regler är regler så det är bara att kämpa på. I söndags gick det minst sagt sådär och jag var ganska modfälld efteråt.

Och kämpade gjorde jag verkligen, och med hjälp av min underbara tränare så gick det faktiskt ganska bra. Tydligen så såg det tydligen något bättre ut än det känns också:



Tack för fina foton C. Ankartjärn!

Efter att ha tagit hand om min fina guldgula och tittat lite på de kommande lektionerna så bar det av hemåt. Där väntade en middag med kräftor bara för att det är så gott!! Tur att man har föräldrar som fiskar kräftor varje år så att man kan äta svenska kraftor sådär på en vardagskväll. För det är ju så gott!

lördag, augusti 27, 2011

Veckans fotograf

Blir ett engelskt företag.
Den skotska killen Paul Walker driver sitt Paws Pet Photography.
För oss som verkligen uppskattar våra djur är detta en alldeles underbar sida.
Ni som bara gillar vackra bilder borde också gilla nästan lika mycket.

Nu tar veckans fotograf en paus här i bloggen. Men sörj inte för det, jag kommer fortfarande att dela med mig av eventuella hemsidor med vackra bilder jag hittar.

torsdag, augusti 25, 2011

Nedvarvning och uppvarvning samtidigt

Efter ett par mycket intensiva veckor börjar saker falla på plats.

Tornerspelet i lördags innebar som jag tidigare talat om ett ganska betydande syprojekt eftersom jag gärna ville vara tidsenligt klädd. Mitt i allt det så var det full fart på arbetet, en tillfälligt inneboende och lite krasslig häst.

Krassligheten hos hästen bestod i inflammerade luftvägar. Exakt vad det uppkommit av är svårt att veta men det förordades två sorters medicin två gånger om dagen i två veckor samt lättare motion än normalt. Även försiktighet med damm var och komemr fortsätta att vara viktigt för att minimera risken för återfall.
Till ett redan hektiskt schema lades ju oron, att det skulle bli långdraget, vetskapen om risken att det kunde bli kroniskt. Första dagarna fick jag kämpa med att dämpa oroskänslorna. Till hjälp hade jag underbara stallvänner som peppade, kramade och hjälpte till med medicinmatningar. Utan dem hade det blivit väldigt mycket svårare att hinna vila emellan arbetspassen.

Tornerspelet i lördags var härligt. Trots att vädrets maketer inte var på vår sida och regnet envist vräkte ned hela förmiddagen och gjorde underlaget så halt så halt. Lyckligtvis slutade det lagom tills spelet startade men riddarna fick rida otroligt försiktigt och dagens utmaning blev att hålla det samlat nog så ingen gick omkull utan att det påverkade nöjet i showen. De klarade det galant. En härlig dag i ett mycket härligt sällskap senare konstaterade jag att det nog blir systuga hemma i vinter. Skjorta och byxor finns ju nu, men det behövs mycket mer. Tabard, mantel, väst, luva och gärna mer än ett av varje plagg.

I måndags jublade jag så tårarna nästan rann. Min älskade häst hade återhämtat sig. ingen inflammation syntes nu.

Steg för steg återgår ridningen till det normala, det är dags att rida igång. lösgöra, träna, träna, träna och förhoppningsvis även tävla.
Semestern börjar om en vecka och sakta känner jag hur hjärnan börjar varva ned redan nu. Avsikten är att fortsätta nedvarvningen bit för bit under kommande vecka.

Semestern kommer kantas av saker som är värda guld: Kryssning, stall, häst, träning, ett par dagar i vackra Rom, kompisbesök och lite hempyssel.

Varje dag har med sig något gott. Ta vara på det som är bra.

lördag, augusti 20, 2011

Flensbygdens riddarspel.

En lång dag, härliga människor, vackra hästar.
En något för hal tornerspelsbana, ett glatt humör. En hel del skoj och skratt.

Tack Nordic Knights för att ni gjorde min dag.

Och ja, syprojektet var att göra början på en hel medeltidsoutfit. Skjorta och byxor i linne.
Förhoppningsvis kan jag så småningom hitta bilder online att länka till. Min egen kamera fick faktiskt vila idag.

onsdag, augusti 17, 2011

Veckans fotograf

Av en händelse snubblade jag över Rickard Erikssons hemsida.

Han har många vackra porträtt och arbetar med allt från produktreklam till porträtt på kungligheter och artister.
Det finns några riktiga guldkorn under hans naturbilder, medan vissa av bilderna känns något mer alldagliga.
Titta själv och se vilken som är din favoritbild:

http://rickarderiksson.com/

Syprojekt, hos mig?

För någon vecka sedan köpte jag och maken en symaskin, vår första symaskin.
En del av er undrar nu varför är det är något att skriva om? Varje hem behöver förr eller senare en symaskin.
Ni som känner mig lite bättre kanske höjer ordentligt på ögonbrynen. Maskinen är dessutom inköpt för att sy enklare kläder hela vägen från tygbit till färdigt plagg. Fast jag är mest bissittare vid symaskinen (än så länge?) som modell och med idéer om lösningar. Textilhantering och sömnad är nämligen inte en av mina starkaste sidor. Ge mig en hammare och jag känner mig ganska säker på min sak, ge mig nål och tråd och jag känner mig vilse.

Varför vi plötsligt syr kläder? Det får ni som inte redan anar det se när helgen har passerat.

torsdag, augusti 11, 2011

Allt på en gång?

Ni vet den där känslan, den som myntat uttryck som att en olycka sällan kommer ensam och att alla onda ting är tre..
När det händer något, något ganska stort som kanske gör att vardagen får något extra stressmoment och att man till exempel är orolig och får svårt att koppla av. Då är det väldigt ofta som det händer något mer, ofta är det inte ens bara en sak utan gärna tre eller flera.

Jag tror att den känslan av att allt drabbar mig eller allt händer på en gång har flera sidor. Naturligtvis spelar tur och otur in till en viss del. Vid några tillfällen otroligt mycket mer än man hade väntat sig. Den största anledningen till känslan av att allt besvärligt och jobbigt händer på en gång är att vi redan har en förhöjd känslighet för motgångar. Problem som vi när vi är vårt vanliga balanserade jag möter och löser med ena handen blir plötsligt större och kräver att vi tar båda händerna och sliter ordentligt för att övervinna.
Jag tror att det ligger mer psykiskt bakom än man vill tro, det gäller bara att hitta det enklaste sättet att hålla balansen och ännu hellre hitta ett sätt att bredda denna tunna lina vi balanserar på.

Varje motgång och jobbigt moment lär mig ytterligare något om hur jag på bästa sätt gör detta.
Här nedan följer några ordspråk som hjälpt mig ibland:
"Av motgångar blir man stark"
"Bättre att tända ett ljus, om än litet än att förbanna mörkret"
"Envar är sin lyckas smed, de flesta av oss är städet"
"Det som inte dödar härdar"
"Den som blir modstulen i motgång får föga uträttat"

Varför detta inlägg skrivs idag? Jo, som många säkert redan uppfattat så har min kära lilla häst fått en (förhoppningsvis) tillfällig luftvägsinflammation som är under medicinering. Just när detta hänt så hände även några andra mindre saker. Då fick jag under ett par dagar en galopperande känsla av at tallt händer på en gång som jag beskrivit ovan.

söndag, augusti 07, 2011

Boktips!

I veckan fick vi hem en laddning böcker.
Med i detta paket låg boken Hästen i rörelse:
Redan efter att bara ha bläddrat i boken är jag nsätan lyrisk. Den har anatomibilderna jag saknat. Inte ens min stora tjocka tunga hästbok som täcker in det mesta finns ordentliga detaljerade skisser över ben, muskler och ligament. Den här boken har det som jag trodde att jag skulle bli tvungen att leta efteri anatomiböcker avsedda för veterinärer. Dessutom innehåller boken en mängd praktiska övningar som visar hur man får hästen att bli mer lösgjord, hur man får hästens förtroende och skapar en djupare relation till sin häst.

Helt enkelt värd varje krona! Jag planerar att läsa ett par sidor i taget, så ofta som möjligt. För det känns som en bok jag bör ha läst, från pärm till pärm.

Mer om den inspirerande gårdagen.

Gårdagen innebar som sagt ett besök hos tränaren som brukar komma till vårat stall.
Upprinnelsen till besöket var erbjudandet jag fått att få komma och prova att rida hennes vackra nordsvenska brukshäst. När vi ändå var där tyckte hon absolut att vi skulle passa på att grilla lite.

Jag har sedan länge förstått att E är väldigt väldresserad. Varje gång jag ser min tränare arbeta honom så ser jag också ett vackert samspel. En så total förståelse mellan ryttare och häst är vackert och så känslofyllt att det nästan gör mig närapå gråtfärdig.

Inför besöket kände jag mig nästan som när jag var yngre och väntade in veckans ridlektion. En slags spänd förväntan kantad av en viss nervositet. Tänk om jag inte kom överens med den nya hästen alls.

Väl på E:s rygg kändes det helt tryggt men också väldigt vilset. Inte kändes det bättre av att jag hade större delen av stallkompisarnas ögon på mig heller. Jag har så svårt att koppla bort andra och vad de kan ha för åsikter om min ridning. Det var en helt ny upplevelse att kombinera den bestämda ridning jag är van vid med lätta hjälper.  De gånger jag försökte sätta mig tillrätta i sadeln svarade E direkt med en ökning. En mycket nyttig lektion i hur sitsen påverkar hästen och i att sitta stilla.

Att dessutom få prova på en levad eller försöka rida fram en piaff var liksom pricken över i:et. Piaffen fick jag inte riktigt till, för det behöver jag träna upp snabbheten i mina fingrar.

Efteråt fortsatte vi med grillning och mysigt prat.  När skymningen kom krypande över oss satte jag mig på moton och körde hemåt. Det var en perfekt avslutning på kvällen. Vackra uppländska slätter, nedåtgående sol och tomma landsvägar.

Naturligtvis tog jag alldeles för många bilder:


A värmer upp E och showar lite

Jag känner mig för..

Denna bild förklarar känslan

Lite instruktioner..

Så går det ganska bra ..

Häftig känsla!!

Hela publiken

L fick också prova
Hella
Rådisen ville också vara med på partyt
Sista biten hem var det bara månen, moton och jag..

Tack medfotograf C. Ankartjärn för hjälpen att ta fina foton på mig, E och A.

En fantastisk kväll!

Vissa hästar och deras människor är det riktigt härligt att få vara i kontakt med. När de dessutom delar med sig av sina kunskaper och upplevelser blir det nästan magiskt.

En mysig ridstund som verkligen gav mersmak, en härlig grillning och många, många ord.

Fler bilder kommer i morgon, förlåt senare idag. När natten blivit dag..

måndag, augusti 01, 2011

Veckans inspiratör!

http://www.matebence.hu/

Mera medeltid..

Under lördagens tornerspel tittade jag och njöt för fullt. Det blev också överenskommet att jag skulle komma tillbaka och praktisera som väpnare dagen efter. Såsom min bekanta riddare sa, fotfolk behövs alltid. Det blev en härlig eftermiddag full av sysslor. Hämta häst, borsta häst, bära vapen, hjälpa min riddare på med sin klädsel.
Under själva tornerspelet försökte jag att inte vara i vägen och hjälpa till där jag kunde. Jag vattnade riddare för fullt, tog emot ett par vapen och några hjälmar. Jag hjälpte helt klart till men önskade att jag redan kunde allt och hade vetat precis vilka vapen som hörde till vilken gren och vilken riddare.

Jag höll andan när en riddare fick en skada och bad en tyst bön att det inte var allvarligt. Jag tillbringade en eftermiddag med ett mycket härligt gäng. Jag hoppas på att jag får en möjlighet igen framöver.

Eftersom kameran naturligtvis var med så blev det några bilder igen, Silvertranan i blått är som ni säkert gissat den som bjudit mig att vara med.