torsdag, december 29, 2011

Ytterligare en uppdatering

Som sagt regeln börjar bli ganska klar och helt acceptabel, här är senate versionen av SvRF:s tydliggörande:
http://www3.ridsport.se/Tavling/Nyheter/2011/12/IngenTR-andring/

Jag har något av plaggen i min tävlingsklädsel som kan skapa problem beroende på var gränsen för synlig reklam går men jag avvaktar tills den nya förtydligen är gjord i själva reglementet, eftersom det som står där är det som domarna har till grund på varje tävling.

tisdag, december 27, 2011

Nästan glasklart!

Detta är ordentligt förtydligat och faktiskt helt acceptabelt:
http://www3.ridsport.se/Tavling/Nyheter/2011/12/IngenTR-andring/

Nu återstår bara att få in lite mer tydlighet i själva reglementet, för att förhindra alla eventuella diskussioner.
Det bör verkligen inte stå som det gör nu utan emr tydliggjort vad som avses med utrustning.

Tydliggörande från SvRF

I följande artikel har man tydliggjort och erkänt en del misstag i TR skrivningarna:
http://www3.ridsport.se/Tavling/Nyheter/2011/12/IngenTR-andring/

Tydligen så är Schabrak, luvor och vojlock det de menar med utrustning. Då tillhör sadel, träns och benskydd inte den utrustning som styrs av reglerna.

Texten i TR måste förtydligas och jag väntar ivrigt på nästa upplaga så jag kan läsa och se om det står klart och tydligt vad som avses då.

Vad som är intressant är att de i sin förklaring tar upp begreppet tävlingsarerna, ett begrepp som inte finns i TR. Däremot finns tävlingsbana och tävlingsområde. Hästmagazinet sågar dem återigen här:
http://www.hastmagazinet.com/newsItem.aspx?id=49592

måndag, december 26, 2011

SvRF-senaste nytt

Nu står ett uttalande på SvRF:s sida, samma som citerats i artikeln från hästmagazinet. Dock måste alltså TR skrivas om:
http://www3.ridsport.se/Tavling/Nyheter/2011/12/IngenTR-andring/

Mitt brev till SvRF

Inspirerad av en annan blogg gjorde jag slag i en sak. En tanke som slog mig så fort jag läste 2012:s uppdaterade tävlingsreglemente.
Jag skrev ett brev till regelansvariga på ridsportförbundet som du kan läsa här nedan:

Hej!
I nya TRI 2012 läser jag till min förskräckelse följande:

2. Identifiering av ickesponsortillverkare
På tävlingsområdet och under prisutdelningar får namn eller logotyper som identifierar
tillverkaren av icke-sponsrade kläder, utrustning och/eller fordon endast förekomma
en gång per klädesplagg, utrustning och/eller fordon och endast på en area
som inte överstiger:
2.1 Kläder och utrustning
3 cm² (1 cm hög och 3 cm bred) för kläder och utrustning med undantag för selar.

Om jag och många andra jag pratat med tolkat de nya reglerna rätt så betyder det att jag antingen måste köpa helt ny utrustning eller plocka fram tejprullen?
Min sadel har en liten logotyp på varje sida. Denna logtyp faller förvisoo väl inom gränsen för 3*1 cm men det är två stycken logotyper på sadeln. Många andra utrustningsdetaljer har liknande problem.

Transportskydd, transporttäcken och liknande ska vi inte tala om. För enligt definitionen av tävlingsområde gäller det även parkering, framridning och alla övriga områden vi vistas på under en tävlingsdag. Jag som äntligen hittat ett par transportskydd både jag och min häst trivs med som skyddar ordentligt.

Utrustning handlar för mig mer om kvalité, passform och att känna sig lite extra fin den dag man ska bevisa att allt det som jag slitit för i regn och rusk verkligen gett ett resultat. Om det sedan står ett okänt märke eller Stübben på sadelnär inget jag bryr mig om.

Jag dagen före en tävling sent på kvällen när bilen packas behöva vända på varje sak och se var jag behöver sätta en ful tejpbit för att inte riskera att bli diskvalificerad på grund av otillåten utrustning.

Jag skulle vilja ha ett kortfattat svar på följande:
Varför ändras regeln
  • Är straffet för regelbrott såsom för många andra regelbrott, det vill säga diskvalificering?
  • Hur tänker ni kompensera amatörryttarna för detta så att vi kan fortsätta tävla? Det är på klubbtävlingarna våra framtida stjärnor börjar.
  • Vilken positiv effekt anser ni att regeländringen kommer att innebära och varför finns ingen övergångsregel. Regeländringen kan på sikt innebära att tillverkarna tvingas göra saker utan synlig logotyp vilket jag antar är vad ni vill men det tar ju en tid, ännu längre tid tar det innan häst och ryttare har provat ut en helt ny utrustning.


Tacksam för svar snarast!
  
Alla tävlingsreglementena hittar ni här:
Det är alltså TRI sidan 27 jag citerat ovan.

Bloggaren Anneli som inspirerade mig och hennes svar finner ni här:

Även Hästmagazinet har sågat såväl regeländringen såsom uttalandena som gjorts och om det kan ni läsa här:

Jag hoppas att SvRF är professionella nog att återkomma med ett svar till mig, ett officiellt uttalande på sin hemsida och en ändring eller förtydligande av regeln snarast möjligt. 
I annat fall fortsätter jag antagligen att försöka göra amatörryttarnas röst hörd på flera vis längre fram.

Fortsättning följer...


torsdag, december 22, 2011

Backat ett steg..

Ja, den här veckan känns det som jag backat ett steg från förra veckans positiva utveckling.

Oviljan har gripit tag i mig igen. Känslan som innebär att det verkligen tar emot att ta mig för något. Till och med de saker som brukar kännas roligast tar emot att göra. När jag väl påbörjat aktiviteten känns det förvisso okej, men aldrig mer än så. När det är utfört drar jag också en liten "lättnadens suck."
Jag har nu utfört något även denna dag och förtjänat en lugn stund, en stund att göra absolut ingenting.

Jag försöker hålla ut och ge det tid..

torsdag, december 15, 2011

Energiuppbyggnad

Ja, det är så det känns nu.
Jag börjar hitta ur den sorgsna fasen. Den där lite förlamande känslan jag tidigare skrivit om dyker upp allt mer sällan.

Jag orkar pyssla med mer och mer små saker och har börjat göra mer än det mest nödvändiga. Tankarna når längre bort än bara några dagar också. Jag kan fortfarande bli enormt trött och behöva bara vila men stunderna blir åtminstone kortare. Det känns lite som en läkningsprocess pågår.
Läkningsprocessen verkar också medföra lite mer insikt, insikt i hur mycket jag kämpat och hur tråkigt jag egentligen mått. Hur ledsen jag varit och hur liten jag känt mig så länge.

Jag vill (och ska) ge det ytterligare lite tid, under denna tid hoppas jag att få lite adekvat hjälp. Stöd i att veta när och i vilken omfattning jag ska starta upp den normala vardagen igen. Också stöd i att i framtiden hantera och bearbeta situationerna där jag har/får problem bättre.

Jag vill helt enkelt ha en utbildning i att staka ut och bibehålla kursen.
Under tiden så njuter jag av det jag trivs bäst med, det som får mig att lägga undan alla tankar, vara och känna mig stark.

Jag ser ljuset bli starkare idag.

söndag, december 11, 2011

Poängjakt i bilder








Bilder på stallkompisarna:
http://www.pixbox.se/alb_show_id1237470_page0.html

Nyfiken på ingående beskrivning banan? Andra frågor?
Hör av er till mig bara så kan jag skicka info om hur vi gjorde :)

fredag, december 09, 2011

Mående!

Efter att ha blivit uppmanad att bromsa ned, stoppa upp och finna balans är det just vad de senaste veckorna handlat om.

Uppmaningen kom som både en lättnad och en chock och satte igång en ström av tankar och känslor som behövde lyftas från botten upp till ytan.
De första dagarna var värst eftersom balansen mellan mitt lojala, duktiga jag tyckte att jag borde kämpa på, att jag borde klara mer än så.
En annan sida funderade på vad människor skulle tycka, om de skulle ha en åsikt om hur jag borde göra istället. Den sidan som lyssnar till mig själv talade strängt om för mig att lita på dig själv och de vars arbete är att göra de här bedömningarna. Det var just den sidan, den som bryr sig om mig själv som vann.

En svår känsla har jag att brottats med. En handlingsförlamande känsla som kanske kan beskrivas närmast med de två orden ovilja och sorg. Sorg över att något lite obegripligt, något man inte riktigt kan rama in och tankemässigt bemöta.

En del dagar är bra, då möter jag inte de energikrävande känslorna så ofta eller intensivt. Andra dagar är lite sämre.
Den vila jag hittills fått har i ala fall påverkat positivt, liksom det varma stöd och peppning jag fått från er omkring.

Det som får ta tid ordnar sig alltid bra!

onsdag, november 30, 2011

Hur beskriva en känsla?

Efter en omtumlade start på veckan så sitter jag här och funderar på hur man ska beskriva känslor.
Det svåraste med att ge ord åt känslor är kanske just att man oftast har många känslor på en gång?
Svårigheten blir då att dela upp dem i beskrivbara delar.

För mig egen skull så tänker jag nu göra ett försök att beskriva en dela upp mitt sinnestillstånd i några ord.

Tacksamhet för allt jag har som betyder så mycket.
Besvikelse över bakslaget som slog till hårt.
Tillförsikt över framtiden, varje motgång ger mig mer styrka när jag tagit mig igenom den.
Förnöjelse över de där stunderna, när allt är som det ska.
Lättnad, över en paus som jag inte visste att jag verkligen behövde

Jag tränar mig nu i konsten att varva ned. Att göra saker i långsamt tempo. Ta vara på de där stunderna då jag känner mig hel, att göra de så långa som möjligt.

torsdag, november 24, 2011

Det är djuren..

Idag när jag kom körande fångade en hund på trottoaren min blick.
Snabbt dök tanken upp. Det är Lotus. Sekunden efteråt konstaterade jag att; Jo, han har samma ägare ännu.
Vad ägaren heter har jag ingen aning om trots att jag lär ha hört namnet ett par gånger för ett par år sedan.
Det är ganska typiskt. Många av de djur jag träffat relativt flyktigt som jag minns jag djuret och kan förvånansvärt ofta  placera in det i rätt situation med hjälp av minnet. Om jag däremot träffar djurets matte eller husse utan djuret är det oftast så att de är mig vagt bekanta. Jag känner igen dem men kan inte placera in var jag mött dem.

Det finns hästar jag mött kort på en kurs för fem år sedan som jag skulle känna igen vid namn idag, fråga mig bara inte vad ägaren hette och hur han/hon ser ut.

Varför det är så har jag ingen aning om, men många djur tycks göra ett intryck på mig som etsar sig fast medan människorna sätter sig lite lösare i minnet.
Kan det bero på att det människor emellan hör till god ton att presentera sig med namn?
Om man bara setts någon gång förut för en längre tid sedan kommer de flesta ändå inte att vara säkra på att de verkligen träffat mig förut och därför presentera sig med namn igen varför jag inte behöver minnas namnet.

Eller är det ett bevis på vilken djurälskare jag är? Att jag till och med omedvetet ger djuren större respekt och utrymme än många människor?
Oavsett så är det väldigt trevligt att se just den där hunden, katten eller hästen man inte sett på länge, minnas den och se att den (förhoppningsvis) är lika välmående då som nu.

måndag, november 21, 2011

Sociala medier

Utvecklingen kring kommunikation går fort framåt. För ett par decennier sedan var det fantastiskt att kunna skicka mail, ett brev som nådde avsändaren på några sekunder. Idag har varje person en mobiltelefon som egentligen är en mindre dator där de hela tiden har kontakt med sociala nätverk som till exempel facebook.

Vi delar allt, även meddelanden mellan två personer kring saker som förut ansågs vara privata. Vi talar öppet om hur mycket vi älskar eller hatar saker, Detta görs förmodligen utan en tanke på hur det påverkar en läsande treddje part. Alternativt så vill vi visa hur bra vi mår, hur bra vi har det och framhäva vår egen välgång.
Vi talar gärna om både när vi är hemma och inte. När vi reser bort och hur länge vi ska vara borta. Detta trots att många av oss har ytliga bekanta som kanske för informationen vidare om att huset står tomt.


Naturligtvis är det också ett sätt att få sympatier och stöd under motgång vilket är en av de positivaste sidorna, nätverkande inom arbets- och hobbylivet är en annan.

Många gånger låter vi några snabba rader på ett community ersätta det tidigare telefonsamtalet eller personliga meddelandet vi tidigare skickat när vi inte hört av en vän på en tid.

Jag undrar många gånger varför jag inte bara stänger kontot och har hittills kommit fram till att det måste bero på en rädsla av att då inte bli uppmärksammad. Att inte hänga med och förbli oinformerad kring vad som diskuterats, träffar som bestämts och så vidare.

En dag hoppas jag att jag beslutar mig att stänga kontot på den största av dessa sidor, för egentligen tror jag att fördelarna är lättare att leva utan än att leva med nackdelarna.

Vad tror ni?

lördag, november 19, 2011

Uppdatering i bilder

Saltning och sladdning av ridhus

Linlusen Mirabil

Kompisarna Goofy och Mirabil

Eikar i morgonfrost

Busponny smakar på stolpe

Träningssugen Eikar

Varm väljobbad ponny (ni ser väl ångan?)

söndag, november 06, 2011

En av de bästa..

Ridsporten har fäörlorat en av sina stora stjärnor
Den topprankade hopphästen Hicksted avled tragiskt efter en avslutad runda på världskupphoppningen i Verona.

Alla vi ryttare lider med Eric Lamaze som makrlös fick se sin stjärnhäst avlida mitt på banan.
Vi ska minnas din storhet Hicksted
http://www.aftonbladet.se/sportbladet/ridsport/article13893959.ab

torsdag, november 03, 2011

Höstenergi och arbetsmiljöarbete

Sakta börjar den hitta tillbaka. Energin och viljan att blicka framåt.
Jag känner mig åter positiv och mäter så många jag orkar med ett leende som gärna smittar av sig.
Jag funderar på vad jag vill göra, smider planer och fokuserar även på de där målen som ligger lite längre fram.

Naturligtvis vänder saker inte över en natt men när något börjar peka åt rätt håll så underlättar bara den humörhöjningen som erhålls även hanterandet av andra hinder.

Gårdagen ägnades åt arbetsmijöarbete, få saker känns lika viktiga. Att skapa förutsättningar för en bra arbetsmiljö och välmående kollegor är nog något av det viktigaste jag har tagit mig för. Detta arbeta innebär ju att det blir lättare för mig och dem att både tycka om arbetet och att utföra det väl.
Det blev en intensiv dag med många diskussioner faktiskt en aning jobbiga men som sagt av största vikt. Det var inte utan en lättare huvudvärk jag sedan gick hem.

Såhär i efterhand känns det däremot entydigt bra, nu har man börjat samla upp en mängd lösa trådar.

Idag är jag riktigt positiv!

söndag, oktober 30, 2011

En mattes stolthet och en förnimmelse

Om jag inte förut insett hur mycket husdjuren ger mig så inser jag det när det är något fel.
I fredags insåg jag att Lucifer inte mådde så bra, ringde hem Markus (tur att han kunde komma ifrån ganska direkt) och bokade en veterinärtid.
Vår fina lilla kisse har en kraftig urinvägsinflammation och får nu penicillin, smärtstillande och specialdiet. nu håller jag tummarna för att magen klarar omställningen det blir med helt ny diet och två mediciner samtidigt.

Duktig som han är så var han lugn, snäll och nyfiken hos veterinären. Riktigt imponerad blev jag när han satte i sig både den leversmaksatta och den illaluktande medicinen i en faslig fart. Han till och med slickade tallriken ren efteråt.


En annan sak att vara stolt över är att Eikar idag uppförde sig som en ganska exemplarisk barnhäst.
Väldigt snäll och tog hand om sin lilla extraryttare för dagen samtidigt som han utmanade henne lite lagom med att fortsätta lugnt åt det håll han tyckte passade om hon inte var tillräckligt bestämd. 

Under dagen fick jag en förnimmelse av att senaste tidens uppförsbacke kanske började bli lite planare framför mig. En svag känsla av att det där positiva, det som gör livet så fantastiskt är på väg tillbaka efter en kort tids frånvaro.

söndag, oktober 23, 2011

Konfrontera

När jag fått lite distans till en situation där jag känt mig svag så infinner den sig.
Viljan och en svag längtan att utsättas för samma situation igen. När jag åter parkerat fötterna fast på i marken, då vill jag konfrontera.

Nu är balansen är viktig, lagom konfrontation, lagom press och att lagom drivkraft.
Det är söndag och jag längtar till kommande veckas utmaningar.
Nog ligger det något i de här ordspråken?

"Ju större motstånd vi stöter på, desto mer energi utvecklar vi för att ta oss igenom"

"Motgången är ofta en förklädd vän. Möt den med tacksamhet, för den ger dig styrka och klokskap."





torsdag, oktober 20, 2011

Instant karma?

Eller angående utsträckta händer.
Veckan har tyvärr fortsatt lika rörigt som den startade. Det har tärt på mig samtidigt som jag försökt använda min styrka till att ta tag i det som inte kan vänta.

Som tur är finns då de som sträcker ut en stark fast hand och lånar mig den för att dra mig framåt igen. Mest värmer det när det  kommer på ett oväntat sätt eller från oväntat håll.
Ni som sträcker ut er hand anar kanske inte alltid vad en ganska obetydlig gest kan betyda.

Nu väntar en helg i precis lugnt men ändå produktivt tempo, en helg för återhämtning och kraftsamling.
Winnerbäcksskivorna går varma då musiken har förmågan att inverka på sinnet och hjälpa mig att hålla precis det tempo som behövs just nu.

Som bonus skiner även solen från en klarblå himmel!

måndag, oktober 17, 2011

Sträck fram en hand...

... så får du flerfallt tillbaka.
Denna måndag har präglats av en viss rörighet på flera olika plan. Mitt i denna rörighet så har händelser skett som lyft dagen och ändå gjort den kantad av en vacker glans.

Flera erbjudanden om hjälp som gjort mig glad, och de erbjudandena kom helt spontant ifall en av rörigheterna innebar att jag behövde just hjälp. Det är så härligt att kunna hjälpas åt och känna känslan av att någon tänkt på att underlätta för mig.

Väl hemkommen och efter att ha löst ytterligare ett litet problem hastade jag som bekant ut till min kära häst. Först lite stallpyssel och sedan ett träningspass. Och döm av min förvåning när vi två gånger lyckas med just det jag precis börjat försöka lära in. Duktiga häst.

När det är dags att åka hemåt känner jag mig hel i sinnet igen. Jag önskar alla hade möjlighet att få ta del av den känslan framsteg i ett brinnande intresse ger.

No hour of life is wasted that is spent in the saddle.
~Winston Churchill~

lördag, oktober 15, 2011

Nu har jag ALLA!

Efter måndagens härliga konsert kände jag mig tvungen att köpa in någon av de albumen jag ännu inte hade i min ägo. Jag funderar på hur jag ska kunna välja och lägger till ett och ett i kundkorgen för att sedan välja vilka precis innan jag beställer. Döm av min förvåning när priset i kundkorgen inte ökar speciellt mycket alls!
Det visar sig att de har ett specialerbjudande på massor av skivor som gör att ju fler man köper desto billigare blir de.

35kr/st för en hel hög album. Jag köpte ALLA jag inte redan hade i min ägo.
Hela samlingen:

fredag, oktober 14, 2011

Min arbetskärm..

Jag vet att en del av er kanske är lite nyfikna på mitt jobb.
Här får ni en snabbinblick i hur dataskärmarna (ja, jag har två stycken) kan se ut en vanlig dag
Klicka på bilden så får ni se den i större format:



Alla som är nyfinka på något är välkomna att fråga så ska ni få svar i den utsträckning jag kan.

onsdag, oktober 12, 2011

Höstmys i skogen

Först tränade jag lite precisionsövningar på ridbanan, sedan skrittade jag ut i skogen.
Döm av min förvåning när jag ser en hel flock kantareller just intill traktorvägen bara någon minut in i skogen.
Det fick bli en liten svamprunda till fots och det blev en riktigt givande tur.

Trumpetsvamp; svart och rödgul, gula kantareller och höstkantareller.
På en dryg halvtimme fick jag ihop precis lagom mycket, det är inte lika kul att rensa som att plocka.

Morgondagens middag som puttrar på spisen nu.

tisdag, oktober 11, 2011

En liten förvandling

Från småraggig lite halvmatt guldgult pälsmonster till fräsigt klippt vitskimrande sportponny.

Skarvsladden är framdragen och maskinen startklar. Nu börjar vi!


En sida klar!

Resten kvar


Äntligen klar och smaskar gräs.

Bästa Lasse!


Han kan konsten att ensam med en gitarr fylla en hel scen.
En kväll med en härlig blandning av Lasse ensam med sin gitarr och även ackompajerad av sina skickliga kamrater. Tyvärr lyckas jag bara komma ihåg namnet på en av dem åt gången just nu är det Johan Persson, den duktige basisten (som även spelade både drag- och munspel) som jag minns namnet på. Förutom det så spelades det trumpet, slagverk och cello av de två tjejerna som jag ska försöka återkomma med namnet på.

Lasse spelade under kvällen fyra nya låtar, flera klassiker och även några andra favoriter som inte är lika allmänt sedda som någon av hans bästa. Att se LW och höra hans musik live får mig att känna mig så levande och den värme han utstrålar är så stark.
Att dessutom få dela den stunden på Cirkus med min bror som för första gången såg Winnerbäck förhöjer upplevelsen lite till.

Jag har inte tidigare besökt Cirkus och uppenbarligen hade jag missat något. Det var en bra lokal med hälrig akutsik som gav ett mäktigt tryck åt bas och slagverk. Vi satt dessutom alldeles utmärkt på våra platser på rad 14, precis rakt framför mitten av scenen.

 Hela publiken stod från deta att LW annonserat sin sista låt och sedan skrek alla sig hesa för att kalla in Lasse för extranummer. Denna gång var det hela fyra extranummer i vilka både Elegi och Elden ingick, vilken avslutning på föreställningen det var.

Låtlistan var såvitt jag minns exakt densamma som i Göteborg för tre veckor sedan;
1. Vem som helst blues (NY!)
2. Faller
3. Över gränsen
4. Jag har väntat på ett regn
5. Min älskling har ett hjärta av snö
6. Stockholmskyss
7. Hjärter dams sista sång
8. Från kylan in i värmen
9. Hugger i sten
10. Ett slags liv (NY!)
11. Om du lämnade mig nu
12. Söndermarken
13. Hosianna (NY!)
14. Järnvägsspår
15. Kom ihåg mig

Extra:
16. Utkast till ett brev (NY!)
17. Jag får liksom ingen ordning

Extra:
18. Elegi
19. Elden

Tack snälla Lasse för att du slåss mot scenskräcken, fortsätter att turnera och framförallt skapar mer musik!

lördag, oktober 08, 2011

Winston Churchill sade en gång:

There is something about the outside of a horse that is good for the inside of a man.
 
I morse vaknade jag med träningsvärk av en intensitet vilken jag inte kan minnas när jag känt senast. Trots att kroppen känns tung är det inte alls svårt att gå upp tidigt, just när dagen gryr. Jag ska bara upp och iväg för en morgon i stallet.

Orsaken till träningsvärken? Jo, det är naturligtvis också ridningen. I går morse provade jag en ny form av variation på träningen av mig och min häst. Variationen innebar att endast kontrollera honom med ena handen i ett antal precisionsövningar. Han gjorde mig riktigt stolt med sin lydighet och vilja att var till lags. Bevisligen var träningen också effektiv för mig. Det känns så roligt att ha hittat ytterligare något som är en utmaning styrkemässigt.

torsdag, oktober 06, 2011

På hösten blir det mörkt och kallt...

Det är oktober, den grå negativa känslan väller in över mig och detta kommer bli ett gnälligt inlägg.
Ni som inte känner för att läsa sådant idag, som kanske lått påverkas av någon annans sätt att ge ord för sin sinnesstämning och irriterar er och tycker att det bara är att rycka upp sig.

Nå, har ni slutat läsa ännu?

Oktober är månaden då sinnesstämningen lätt blir lika grå som vädret. Det är då styrkan och den positiva andan rinner av mig. Det är då jag verkligen utnyttjar min järnvilja, den tar mig framåt hjälper mig att inte tappa riktningen mot de mål som är viktigast.

Det är också nu funderingarna på olika grupperingar i min närhet gnager. Jag är annorlunda, och det är en styrka, men just precis nu i oktober önskar jag ofta att jag vore lite mer "vanlig". Det hade varit så mycket lättare att smälta in en grupp eller två då.

Det skymmer redan lite ute och min kropp verkar tro att det är sen kväll, jag tänder alla husets lampor och försöker intala den att det är alldeles för tidigt för sömn.

En dag i taget, det finns ett slut på hösten det syns där långt borta. När vackra frostfyllda dagar tar vid brukar jag ha hunnit vänja mig och är mer i fas med årstiden och mörkret.

lördag, oktober 01, 2011

Tävlingsdag!

Idag var det dags för tävling igen. Klubbmästerskap vankades det idag.
Denna gång var det mycket bättre med nervositeten innan. Inte förrän igår kväll efter att allt var packat och hästen tvättad började jag känna av något pirr i magen.

I morse däremot var det nästan mer nervositet än förra gången, men det måste ha varit bra. Trots att det kändes ganska jobbigt lyckades vi såhär bra i den första klassen:





I nästa klass var vi nog både varma och lite matta efter prestationen vi nyss gjort.
Resultatet blev okej men vi kan bättre.

Älskade häst, härliga sport, mysiga klubb. 
Vilken sporre dagens resultat kommer att vara hela vintern! 

lördag, september 24, 2011

Bildlekar!

I morse bjöd jag in härliga Stina på besök. Hon var inte sen att nappa på erbjudandet och vi hade en mycket trevlig eftermiddag med bland annat lite fotolekar i den mysiga skogsdungen bakom vårt hus.

Det är alltid några bilder som blir bra och det är så härligt att både fotografera och fotograferas av Stina!
Sedan lekte jag lite med färgerna på några bilder som var sådär i färgtoner och så. Reultatet blev lite blandat men mestadels trevligt.







En bra dag för min självkänsla! :D

torsdag, september 22, 2011

Gatloppet!

Ja, gatloppet är mors och mitt smeknamn på dagen.
Skavsår och ömmande fötter gav den oss. Den fantastiska dagen då vi var både i Peterskyrkan och Colosseum. Vi var även förbi Patheon och Castel Sant´Angelo. En shoppingrunga blev det också.
En god pastalunch, en fika och en alldeles utsökt middag avnjöts också under dagen.

Bilder hittas här (eftersom jag inte lyckas ladda upp dem till Blogger just nu).
Roma on Flickr

onsdag, september 21, 2011

Buongiorno Roma

Imorse bar det av till den fascinerande staden Rom.

Jag har hittills hunnit erfara att de har ett härligt varmt klimat (27 grader idag), "godaste" pizzan, mest svalkande glassen och fler monument än jag kan räkna. Och då har vi inte ens varit i så många av de riktiga turistfällorna ännu.

Bilder vill ni väl aldrig se va?
Ni som vill tittar här nedan:

Alperna, vi närmar oss!


Fontana di trevi




Spanska trappan

 Piazza del Popolo (granne ned hotellet)
Det var riktigt skönt när vi äntligen kom såhär långt. Vi hade nämligen bestämt oss för att gå tre kilometer genom stadenfå en kickstart i upptäckandet av det vackra Rom. Det fungerade mycket bra, men vad vi inte räknat med var alla kullerstenar och höga gatkanter där väskan måste lyftas upp och ned ideligen.
Å andra sidan fick vi ett par av sevärdheterna ovan avprickade redan på väg till hotellet :).


måndag, september 19, 2011

Spelträning!

Ni som hänger med här vet att jag tidigare skrivit en del om Nordic Knights. Igår var jag inbjuden på deras tornerspelsträning. För dagen var den halva av Nordic som träffas hos A något reducerat, framförallt på hästsidan. En av hästarna hos Sir Patric hade nämligen en ännu oidentifierad ganska lindrig snuva. Bäst att ta det säkra före det osäkra och lämna även den till synes friska hästen hemma. Ytterligare en medlem med häst hade dessutom fått något annat förhinder.

Varje gång jag umgås med Nordics medlemmar så känner jag hur de värderingar de verkar upprätthålla verkligen talar till mig. De är noga med allt och framförallt säkerheten.

Efter lite fika och trevligt samtal var det dags för ryttarna att gå och sadla sina hästar. Min favorit är som bekant Evald, även kallad "Il Divo" eller Divan. Varför? Jo, det är nämligen så att han verkligen älskar sitt jobb, att visa upp sig. Så fort han kom ur sin box och ut i stallgången så tittde han med sin speciella blick.
Blicken som säger allt.
-Ah, ni är här idag. Bara för min skull! Det visste jag väl och snart kommer ni alla och klappar på mig.

Missförstå mig inte nu, han är inte alls odräglig vilket det kanske kan låta som ovan. Han bara sträcker på sig lite extra, tittar under lugg med sina stora lugna ögon och bjuder sedan på sig lite extra.

En för dagen hästlös riddare

Freya-blivande riddare (otroligt duktig!)

Il Divo´s uppfattning om bus

Såhär övar man på ringar (och slipper plocka upp dem hela tiden)

Jag får nog allt erkänna att jag blev lite sugen att öva sådana saker parallellt med dressyren. Prova kan man alltid göra!

lördag, september 17, 2011

Tävlingsdag!

Så var den äntligen här.
Dagen som minst sagt innehöll skräckblandad förtjusning.
Jag behöver massor med träning på att tävla och tygla mina nerver.
Summan av dagen blev ändå två vita rosetter (dvs. godkända ritter) och 57,85 respektive 55.17%.
Det jag fick nedslag på berodde mest på min nervositet och lite missar i vägar och voltstorlek. Alltså sådant som är lätt att öva ordentligt på.

Med tanke på att Eikar blev lite matt av alla nya intryck så gjorde vi tillsammans en toppenprestation.
Han visade heller inga tecken på rädsla under transporteringen och gick in snällt så väl borta som hemma.

Han är underbar min guldgula!

torsdag, september 15, 2011

Premiären!

Eikar i sin alldeles egen transport:






Det är så härligt att han verkar helt trygg i transporten igen. Tack alla ni som hejat på och hjälpt till med lastträningar.

tisdag, september 13, 2011

Oväntat besök..

I ena ögonvrån såg jag något svart vitt röra sig i trådgården. Vände på huvudet för att titta på vad jag trodde var en skata. Döm av min förvåning när jag ser vad det var. Jag springer upp på övervåningen tar kameran i ett fast grepp, på med skor och smyger ut.

Jag kan se och känna att kanadagåsen inte är helt lugn när jag närmar mig försiktigt. Planen är att se om jag kan runda den vackra fågeln och sakta sakta driva den ur trädgården då jag antar att den får svårt att lyfta på den lilla ytan omgivem av häckar.

Kom inte för nära!
Efter tio minuter och en hög med bilder på min vackra besökare så har jag rundat fågeln och sakta vallat den ut genom min grind. Väl ute på gatan där det är mer plats lyfter den och flyger. Antagligen har den redan flugit långt, kommit ifrån sin flock och landat för att vila. Hoppas den vilar på fältet med de andra gässen en liten bit bort nu. Visst hade den antagligen hittat ut från min trädgård utan min inblandning men jag bedömde det som bäst att försiktigt ge den lite hjälp på traven så den inte skadade sig i min trånga trädgård.

Tack för besöket min vackra "vän"!