Det är oktober, den grå negativa känslan väller in över mig och detta kommer bli ett gnälligt inlägg.
Ni som inte känner för att läsa sådant idag, som kanske lått påverkas av någon annans sätt att ge ord för sin sinnesstämning och irriterar er och tycker att det bara är att rycka upp sig.
Nå, har ni slutat läsa ännu?
Oktober är månaden då sinnesstämningen lätt blir lika grå som vädret. Det är då styrkan och den positiva andan rinner av mig. Det är då jag verkligen utnyttjar min järnvilja, den tar mig framåt hjälper mig att inte tappa riktningen mot de mål som är viktigast.
Det är också nu funderingarna på olika grupperingar i min närhet gnager. Jag är annorlunda, och det är en styrka, men just precis nu i oktober önskar jag ofta att jag vore lite mer "vanlig". Det hade varit så mycket lättare att smälta in en grupp eller två då.
Det skymmer redan lite ute och min kropp verkar tro att det är sen kväll, jag tänder alla husets lampor och försöker intala den att det är alldeles för tidigt för sömn.
En dag i taget, det finns ett slut på hösten det syns där långt borta. När vackra frostfyllda dagar tar vid brukar jag ha hunnit vänja mig och är mer i fas med årstiden och mörkret.
Ser gärna världen genom kameran, förälskad i hästar och arbetar med planering inom tågtrafik.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar