tisdag, mars 16, 2010

Kommunikation

Mänsklig kommunikation är svårt, så svårt. På många sätt känner jag mig så mycket mer hemma i kommunikationen med djuren. Även om jag inte alltid förstår vad de menar så vet jag instiktivt genom att tolka deras kroppsspråk och beteende vilken sinnesstämning de är i. Många är vi som emellanåt önskat att djuren kunde prata, kanske när vi vet att något är fel men inte lyckas hitta vad. Jag har just kommit på mig själv att önska att människor inte pratade så mycket, att vi slutade dölja våra egentliga känslor bakom tomma ord. Talet är en stor gåva när det används på rätt sätt, när det används för rak kommunikation, för att uttrycka och förklara känslor. Ibland är talet i stället som ett hinder för kommunikation, det hindrar oss att se och förstå motpartens känslor. När talet övertygar mig om att allt är bra är det som att instinkten att tolka signaler och känslor dövas en aning. Jag låter den där obestämda känslan av att det inte var riktigt bra passera.

Inga kommentarer: