Att antalet megapixlar har blivit ettt kraftfullt försäljningsargument för digitalkameror har nog de flesta noterat.
Sanningen är ju att en skarp bild hänger på så mycket mer, kamerans övriga komponenter och även dig som tar bilden.
Det finns dock några som dragit pixelfrosseri tills in spets, det går verkligen att skapa fantastiska bilder.
Rekordjakten pågår bland ett antal professionella fotografer och världens just nu största bild är 272 gigapixlar (272 miljarder pixlar alltså) stor.
Följ med in i den fantastiska världen av panoramabilder:
http://www.360cities.net/
http://www.sevilla111.com/
View from base of Mooney Falls in Arizona
Tack fotografiska muséet för informationen om detta pixelkrig! Sitter och njuter av härliga landskap.
Om ni vill drömma er med till Arizona finns en direktlänk till kartan man kan klicka runt på här:
http://www.360cities.net/map#lat=33.33053&lng=-111.25854&zoom=8
måndag, februari 14, 2011
fredag, februari 11, 2011
Bildrapport från en liten del av Kung Bores rike
Det ska finnas en liten trapp här under.
Bakdörren är inte en rekommenderad väg
Det här kan nog ta en stund
Bilen är nu utskottad och helgen har just börjat. Nu kan vi njuta av det vackra och roliga med snön resten av tiden. Tack för utmaningen kärna vinter, jag fick i alla fall en hel del motion.
Kung Bore
Kung Bore påminner oss om att hans tid är nu.
Efter att för några dagar sedan känt de första vårkänslorna spira tittar jag nu ut genom fönstret på ett idogt snöfall som aldrig verkar vilja sluta. Efter snön spås sedan kyla.
Glädjen över att moppen verkar problemen förhoppningsvis verkar vara slut förtas lite av Kung bore och hans upptåg. Jag försöker suga fast vid det positiva som finns att hitta. Ridungerlaget blir bättre och det kan bli många och långa busglada ridturer.
Det är bara att glatt snöra på sig snöskorna imorgon, ta ett djupt andetag och fortsätta traska. Promenaderna gör mig egentligen ingenting, jag kan behöva motionen. Värre är det med tiden det tar och busstiderna att passa. Det kräver en tidsmedvetenhet jag inte vill behöva ha.
Kung Bore utmanar oss och jag antar utmaningen och försöker ha så roligt det går under tiden.
Efter att för några dagar sedan känt de första vårkänslorna spira tittar jag nu ut genom fönstret på ett idogt snöfall som aldrig verkar vilja sluta. Efter snön spås sedan kyla.
Glädjen över att moppen verkar problemen förhoppningsvis verkar vara slut förtas lite av Kung bore och hans upptåg. Jag försöker suga fast vid det positiva som finns att hitta. Ridungerlaget blir bättre och det kan bli många och långa busglada ridturer.
Det är bara att glatt snöra på sig snöskorna imorgon, ta ett djupt andetag och fortsätta traska. Promenaderna gör mig egentligen ingenting, jag kan behöva motionen. Värre är det med tiden det tar och busstiderna att passa. Det kräver en tidsmedvetenhet jag inte vill behöva ha.
Kung Bore utmanar oss och jag antar utmaningen och försöker ha så roligt det går under tiden.
söndag, februari 06, 2011
En första känsla av vår..
En strålande sol, en vacker dag och ett hopp om att våren är på väg.
En ponny lika glad som jag, en make som snällt ställer upp som fotograf, en ponny som trivs med sitt jobb.
Vad gör det då att förutsättningarna inte är optimala?
Kort sagt en bra förmiddag:
Dessutom finns det hopp för moton. Den kanske rullar igen redan nästa helg med en portion tur.
En ponny lika glad som jag, en make som snällt ställer upp som fotograf, en ponny som trivs med sitt jobb.
Vad gör det då att förutsättningarna inte är optimala?
Kort sagt en bra förmiddag:
Dessutom finns det hopp för moton. Den kanske rullar igen redan nästa helg med en portion tur.
onsdag, februari 02, 2011
Förutsättningarna till trots..
Nu har äntligen årets första ridlektion avklarats,
Förutsättningarna med ett blankt istäcke på ridbanan var inte de allra bästa. Uppladdningen inför denna träning har inte helelr varit bättre. Om det inte varit djup snö så har det varit omväxlande hård skare och snö smältande snö på lerig mark.Tur att Eikar har ordentligt med broddar och snösulor.
Dagens lektion fick bli i lugnt tempo med fokus på samling. Aldrig hade jag väl trott att vi skulle få så mycket beröm! Jag har tyckt att vi är ur form och kondition. Men min fantastiska häst samlade sig, borrade ner broddarna i isen och klev på som bara han kan. Han var taggad men snäll, lyhörd och mjuk.
Jag fick så mycket beröm, han var i fin form och jobbade fint. Det värmer så att få höra när man försökt vara stolt över att ha lyckats hålla igång. När man peppat sig med att 20 minuter på urtrist underlag ändock är bättre än vila.
Fantastiska häst, fantastiska tränare! Alla framtidsdrömmar om vad vi ska lära och bemästra är tillbaka som i ett trollslag. Jag vill ha vår och fjädrade underlag. Det här är livets glädje!
Förutsättningarna med ett blankt istäcke på ridbanan var inte de allra bästa. Uppladdningen inför denna träning har inte helelr varit bättre. Om det inte varit djup snö så har det varit omväxlande hård skare och snö smältande snö på lerig mark.Tur att Eikar har ordentligt med broddar och snösulor.
Dagens lektion fick bli i lugnt tempo med fokus på samling. Aldrig hade jag väl trott att vi skulle få så mycket beröm! Jag har tyckt att vi är ur form och kondition. Men min fantastiska häst samlade sig, borrade ner broddarna i isen och klev på som bara han kan. Han var taggad men snäll, lyhörd och mjuk.
Jag fick så mycket beröm, han var i fin form och jobbade fint. Det värmer så att få höra när man försökt vara stolt över att ha lyckats hålla igång. När man peppat sig med att 20 minuter på urtrist underlag ändock är bättre än vila.
Fantastiska häst, fantastiska tränare! Alla framtidsdrömmar om vad vi ska lära och bemästra är tillbaka som i ett trollslag. Jag vill ha vår och fjädrade underlag. Det här är livets glädje!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)

