onsdag, april 15, 2009

Bröllop, jobbstart och stackars lilla bäver

Ja, den sista lediga dagen, Måndag och tillika Annandag påsk var ju vikt för att besöka ett bröllop.
Det var en intressant och trevlig upplevelse. Det är ju något visst med brudpar, det verkligen lyser om dem.

Något måste vi dock fått om bakfoten, eller inte informerats om planändringar. Vi hade fått information om att de ville ha en mindre cermoni som inte var så officiell.
Det är en stor familj, så man hade väl ändå tänkt att det skulle bli ett sådant besökarantal att de flesta skulle kalla det ett medelstort bröllop.
Av en händelse pratade vi med en av de som förberett det hela på vägen dit och fick veta att det väntades tre gånger så många personer som vi räknat med!

Det var skönt att man fick veta det på vägen eftersom både jag och maken gärna är lite mentalt förberedda för så stora folksamlingar.
Kameran var naturligtvis med, jag hade frågat innan att de tyckte det var en bra idé. Jag tog uppdraget med lite allvar och tvingade de motsträviga att komma med ut för ett par utomhusbilder också. Jag hoppas kunna visa ett par bilder från det så småningom.

Jobbstarten var igår eftermiddag, den var ganska lugn för min del. Inte så jäktigt utan mer ett lagom arbetstempo.

Sedan läste jag just en artikel som återigen påvisar hur djuren tvingas flytta för storstadens växande. Artikeln i fråga berättaar att utbyggnaden av tvärbanan hotar stadens kanske enda bäverhydda. Jag ser detta med blandade känslor.Jag förstår att man behöver bygga ut, men finns det verkligen plats för bävrarna någonstans? Går det inte att planera annorlunda så hyddan behålls? Eller går det att försöka erbjuda bävrarna en bra plats att leva i stället? Jag önskar det gick att kombinera på något sätt. Jag tycker vi gör fel som tvingar de längre och längre ut, dessutom gynnar hyddorna ett artrikt ekosystem. Vilket jag VERKLIGEN vill bevara.

Jag har sett en bäver vid ett tilfälle i mitt liv, och det enda jag kan säga är att det var en häftig upplevelse. Den slog med sin väldiga svans i vattenytan, som jag uppfattade det för att skrämmas då den tyckte jag var för nära och snokade.

Artikeln finns här:
DN

Inga kommentarer: